Alltså alltid gillat silver..men i detta läge så skulle jag nog hellre ha en guld fisk än de jäkla silverfiskarna som dyker upp där man minst anar..som tex igår i smörgåsrånens paket - efter jag precis ätit ur den..

Så dåliga ursäkter...
Är så less på folk..men så får jag väl inte säga? Ska väl alltid vara glad,trevlig, hjälpsam och bry sig ÄVEN om man inte blir bemött på samma sätt :(
Nej le och va glad ändå  för att visa besvikelse, ledsamhet, irritation, sårbarhet eller nåt, det får man ju inte...speciellt inte med förståelse..nej då e man bara dum elle?

Jag har msn, mejl, blogg, facebook sida och privat mejl, mobilnr som har både tele och smsfunktion, hemtele och t.o.m ett hus där jag sitter hemma mestadels (pga sjukskriven) och detta har de flesta eller vet de flesta..men ändå finns ursäkter..så dåliga också..:(

En annan ska vara trevlig och hjälpa till/råd/svara, men undrar man själv då finns det ocksåmassa ursäkter.. Bryr jag mig och hjälper till -  då får man skit för det eller ingen uppskattning alls, men andra får för mö mindre..

Asch kan ju inte ens skriva vad man känner här utan att man gör fel..

Nåt som även är helt "sjukt" eg är att folk kan säga och bete sig hur som helst mot en; vara rent av elaka, otrevliga, opassande, ouppskattsama, sårande, men även om de är sådana  så är en annan ändå orolig att man själv kanske ska råka säga nåt dumt. Man själv kan knappt tänka tanken att säga/göra samma sak eller ens påpeka det den/de andra gjorde som va sårande mot en..varför inte? nej för man vill inte göra det värre, pinsamt för den/de eller på nåt vis så slutar det ändå med att en annan är den dumma??!?
Det är väl skumt..,det e som att nån skulle slå till mig helt plötsligt och jag skulle va den dumma om jag slog tillbaka..

JAG finns också!
JAG har känslor som människor har..'
JAG blir också glad och uppskattar de små sakerna och om folk bryr sig.
JAG blir också ledsen och sårad!!

JAg har också drömmar, önskningar och hopp..

Jag är inte osynlig för jag är här hemma..
TÄNK PÅ DET NÅN GÅNG!!