Går det att älska någon mer?

Allt fler tillfällen kan jag stanna upp i vår egna lilla värld och bara stirra på de färgstarka

blå ögonen som tittar tillbaka på mig.
Hon är min. Skapad av oss.
Å såå "perfekt". Precis som jag drömt att hon skulle vara. Till utseende och sätt.

Varje dag får hon mer personlighet och charmar allt mer med den.
Man kan bara sitta och lyssna eller titta förvånat på saker hon säger och gör. Vilka små

människor, med så stora hjärtan och sätt.

Man bara smälter när hon helt plötsligt säger samma som en annan gör, utan att man ens

försöker få henne att säga det. Idag sa jag duddie..vilket hon sa så otroligt sött likadant.
Hon går ut ur lekrummet, stänger dörren med en hand innanför och vinkar, samtidigt som

hon säger rent och fint "hejdå mamma pappa". :)
När hon ska gå och lägga sig, så frågar vi om hon vill lägga sig. Hon går till trappan och

säger sova. Sen kommer hon tillbaka till mig och säger Natti, ger mig en kram och puss och

säger puss. Sen går hon tillabka till trappan och vinkar natti med ett stort flin i hela

ansiktet, för ett sedan ta i räcket och gå upp upp för trappan med pappa bakom sig.
Ens hjärta verkligen smälter ...

Vad vore livet om man inte vore mamma till henne?

     

Dags att lägga upp lite videos från bröllopet igen. Dessa gör en glad in i själen :-)

 
 

Nu har bröllopet lagts blivit en sak i det förflutna och iställer kommer nu drömmarna om framtida

händelser till ytan..Ja, vad kan det vara..så klart vår nya familjemedlem som väntas till sommaren.
Som den tjej jag är så är klart jag drömmer mig iväg ibland smååå bebiskläder och även i inredning

till bebisens rum..
Vad bär jag denna gång? är det ännu en flicka eller är det en liten pojke denna gång kanske?
Nyfiken är jag och det kommer jag få vara i mååååånga veckor och månader till, eftersom jag inte

tänkt kolla upp det. Nej, tänk om det blir fel. Hur skulle psyket klara det när man träffar den lill*?

Jag blir lycklig vilket det än är. Jag har en perfekt liten flicka redan, får hon en syster att växa upp

med så blir det underbart, får vi chansen att uppfostra en pojke också, så är det hetl underbart

också.
Men tänk om de skulle säga fel. Vad förvirrad och snurrad man skulle bli mitt i all glädje, om man

köpt massa saker till tex pojke och det inte är det eller att man barar tänkt namn till pojke osv. Ja,

allt skulle helt plötsligt bli förvirrande ist för glädjande just då.
Nope,. jag håller mig till att vara nyfiken. :-D Dessutom är det så mycket roligare att ringa från BB

och överraska med vad vi fått :D Helt annan känsla än att alla redan vet.

Nu sitter jag och små kikar på bebiskläder på Internet och osch va sugen jag blir på köpa endel

saker alltså. Jag har ju massa söta flickkläder kvar sen Savannah, men om vi får en flicka till måste

hon ju självklart få lite eget också..eller hur :D Vilket jag faktiskt redan köpt lite...jaaaa jag

vet..man ska inte göra så..men so what.. det funkade bra sist..det går sälja vidare om det blir en

pojke.. men jag avskyr höstens bebismode..de förstör känslan med att ha en söt liten bebis när de

ska klä dom i dystra färglösa kläder ist för söta fina färger. Så jag måste. tyvärr. MEN jag köper inte

mycket denna gång..hihi.. nej..icke råd. men nåt vill jag ändå köpa.
Men hur blir det då om det blir en pojke..har knappt nåt till en pojke. Å jag tycker inte det finns

vidare mycket som lockar mig...meeen nu har jag fastnat rejält för en söt pyjamas. så söt. vvviiill

ha.. ska lägga in bild på den jag vill ha och de tjejiga jag redan köpt :D klandra mig inte. jag är en

drömmande mamma :D
Hellre köpa lite onödiga kläder än onödigt godis. och jag varken rökar,snusar eller annat så borde

kunna unna mig lite mys :)

För övrigt satt jag och drömde mig bort i ullaredsbloggen. där om att möblera lill*n rum. vi

tapetserade ljusgrönt där för att kunna ha både flicka och pojke.. Då älskar jag vissa lampor. jag har

en rosa med vita prickar till savannahs rum. hr även en extra fall hon hade fått två fönster. så får vi

en flicka går ju den. men den finns även i blått och grönt. va sugen man blir på ha båda..blått om vi

får en pojke, men grönt går ju bra med eftersom tapeterna är där..hmm.. :D
Jag säger då det. finns så mycket jag vill ha i ullared. bla filtar osv. men kan inte köpa på mig

dubbelt denna gång som sagt. Så jag sa allt till morsan att hon får planera in en ullareds resa i

augusti. :) När vi ringt från bb kan hon åka dit och köpa allt jag velat ha i den färg som passar. Hur

ska hon veta? Jo självklart åker jag dit månaden innan och fotar de olika blå och ros sakerna tex

hehe.Har redan börjat faktiskt :P
Kan lägga det här också :D

Börjar bli nyfiken på när sparkarna kommer att börja..Kommer jag vara lika tveksam i början denna

gång också, eller kommer jag förstå snabbare? Hur kändes det egentligen? Kommer haon sparka

lika ofta som syrran, för det känns tryggt..

vill ha      

har :)           

Vi stod i stugan och väntade på att bilarna skulle bli varma och packa med sista sakerna. Gästerna

var rätt snabba iväg faktiskt. Skönt, så schemat rullade på :P
Vi tog det lugnt eftersom vi inte fick komma före de andra till bygdegården och väntade även på

e20s parkeringsficka en stund.
När klockan var ca 18.45 stannade vi utanför bygdegården och värden kom utsmygandes. Vi skulle

nämligen smita in exitvägen och upp på scenen för att börja med ett litet "löjligt" framträdande

ist för ett vanligt gå in :-)
Direkt när jag kom in så märkte jag att de låtar jag valt ut med passande text och känsla att ha som

välkomstmusik redan spelats slut. tyvärr stod det inte på repeat..attans. men men.
Vi ställde oss på varsin sida av scenen och försökte stärka våra nerver. :) eller ah, mest maken som

inte är vad vid scenframträdande hehe. Låten vi skulle gå in till började spela, med återigen

matchande text (http://artists.letssingit.com/bryan-adams-lyrics-here-i-am-xzxqn4r# ), och folket

började fundera på vad som skulle hända. När musikintrot började gå mot slutet så drog värdarna

scengardinerna (haha vad heter det?) lite åt sidan så vi fick liten plats fram. David började med att

ta ett steg fram och mima/sjunga med texten som va i första versen mot mig, sen kom jag fram

och sjöng andra versen emot honom. Vi tittade alltså på varann och tog varandras händer för att

sjunga refrängen gemensamt. När refrängen va över hoppade david ner från scenen hehe (tänker

dirty dancing hehe) och lyfte ner mig. Vi gick löjligt iväg mot våra platser..eller försökte då david

hela tiden trampade på min klänning och folk skrattade :-D
Vi kom fram till våra stolar i mitten framför alla och drog ut dom samtidigt som vi fortsatte sjunga

mot varann :-) Texten hade jag skrivit på engelska och svenska som första sida i deras festhäften

på borden som även var deras namnplaceringshjälp. :) Hoppas de läste och förstod våra känslor

och tankar. Vi gjorde en löjlig "we are strong" med armarna och sen kramade varann :) Folk

började applådera när värden presenterade brudparet.

Vi satte oss ner några få sekunder när värdarna berättade om att vi skulle gå och ta mat mm. Allt

kändes så perfekt. Ljusen var nu tända och gav den känslan jag ville. Mysigt. Färgerna matchade

som jag ville. Varken för dystert eller för fel somrig årstids känsla.
Vi hade ju då grön,svart och vitt i tema. I den ordningen av mängd också :) Kan säga att det var inte

så lätt som man tänkte sig att göra i ett grönt tema då det finns väääldigt många färgskalor i grön.

puh. det kunde skära sig rejält, se för deppigt ut, se för glatt, för somrigt, för skrikigt..ja massa..

och på internet fanns knappt nåt i samma färg om man väl hittade duk eller ljus eller nåt. Va

knäckt nästan av att leta efter detjag gillade. Tillslut hittade jag några och testade. Men när det

ligger i låda en månad eller så, så glömmer man lätt av hur det ser ut och blir osäker igen. Men när

det väl kom fram a det perfekt enligt mig. Precis vad jag ville ha.
När vi tagit mat och satt oss vid våra platser så insåg vi att båda att vi var rätt mätta. Konstigt nog.

Men åt gjorde vi ju självklart ändå. Samtidigt som vi iakttog våra gäster för att se hur de kände

över sina bordsplaceringar och även för att se om några startat med sina hemliga uppdrag vi lagt i

deras festhäften. Det tog inte lång stund innan vi hörde flera framför oss brista ut i skratt då Nefus

lurade Linda att titta åt andra hållet för att snabbt sno mat från hennes tallrik. Något som de andra

inte visste var ett uppdrag utan bara undrade vad fasiken han höll på med :) När sedan Daniel

började gala som en tupp, brast självklart fler ut i chockade skrattande melodier. :) Saker påföljdes

utav falska smeknamn, låtsas hålla tal och annat skoj :) Vi skrattade för fullt. Efter en stund höll

Linnea tal om vår vänskap och mina galenheter under vår uppväxt. Mycket uppskattat.
När hon hade hållt sitt tal ställde sig hennes tyska pojkvän upp, som vi aldrig träffat innan och

presenterade sig och varför han talade som han gjorde :) Vågat och kul. När han sa vad han hette

va Nefus snabbt på och skakade hand och presenterade sig själv. Ännu ett skratt ljöd igenom

borden..haha.
Under maten lästes det upp flera postogram som kommit, vilket var väldigt intressant då man inte

hade en tanke på att vissa skulle skicka till oss och vad vissa hade skrivit för något :)
Självklart får jag inte glömma att flertal ggr under kvällen så klappade det i borden,stampade i

golven och slogs i glasen för att vi som brudpar skulle kyssas vanligt, på stolen eller under bordet. 

Otroligt nog gick det bra för mig att klättra upp och ned utan att må illa och klänningen satt på okej

också utan att starta något illamående. PUH.
Vi chockade gästerna när vi hade pussats uppe på stolen, med att David ropade "en gång till"..det

var dom inte beredda på :P
Helt plötsligt kom Nefus fram och kastade vanligt ris rakt på oss, då han inte hade fått chansen

utanför kyrkan.haha Fullt fick jag innanför klänningen, vilket syns på foton då jag försöker fånga

upp det för slippa få det kliandes :P

I fikan passade vi på att dela ut uppdrag till varje bord där de fick utspela sig som psykologer;

skriva tips om hur ett äktenskap ska klara sig, poeter; en dikt med rim om brudparet, författare; en

saga om/till brudparet, hejjarklack; ja där det skulle skrivas en hejjarramsa till brudparet och sist

men inte minst idolerna; som skulle skriva och framföra en sång till brudparet. Man fick vara noga

med hur bordsplaceringarna hade gjorts för att uppdragen skulle få ut så mycket som möjligt av

sig och självklart blev det mycket succé :-)
Riktigt intressant att se hur folk formar saker och samarbetar. Vilka saker de kommer på alltså :)

Det som självklart tog stor del av allt var ju idolerna som ställde sig och faktiskt sjöng för oss.

Daniel fick ta solot, medan de andra backa upp. Shit va folk skrattade när han sjöng att vi doftade

kärlek när de andra stank sprit. haha..de höga tonerna och ja alla i hela gänget. älskar verkligen

när folk bjuder på sig. Struntar i om andra tycker de verkar helt galna..so what..vem har roligast då

liksom :) förmodligen de som e galna :) är de galna roliga och inte galna farliga så är det väl inget

problem :P

Just det, det blev några ljudliga toner kring att jag skulle ha ketchup till maten..well..that's me. Jag

står för vem jag är,vad jag tycker och gillar :P Så mycket att en av gästerna tog kort på det för att

skicka in till felix. En brud med ketchup..ja..får se hur det går.

Självklart får vi inte glömma alla lekar under kvällen. Lekar för att brudparet skulle se hur väl de

matchade. Är ni chockade när jag säger vi fick MVG :-D gött stolt.
Det var ju då leken där vi fick sitta med ryggarna emot varann och hålla upp mikrofoner för mig

eller han. Ja alltså de ställde frågor och vi fick svara vem av oss som gjorde det de sa. Vilket inte

alltid var så lätt. Vem glömmer tex mest att tanka bilen. Hmm, med tanke på att jag aldrig tankar

bilen för jag mest är hemma när han kör till jobbet så är ju frågan vem som glömme :P Ja ni, det va

några kluriga och gästerna skrattade massa åt vad vi svarade. Spännande.vad fick vi.. jo 16 av 20

rätt. WOW..högsta nivån där vi va skapta för varann :D
Det kom en lek där vi skulle gissa vad gästerna hade gemensamt. Det gick bra för mig, dock inte

lika bra för maken. va blev det 6-1 eller nåt :) men kul va det :)
Sen kom ju då leken jag ärligt iiinte va så förtjust i först..hehe.. När bruden skulle klämma rumpor

och brudgummen känna vader för att hitta till varann. Shit. att klämma rumpor kan ju faktiskt va

lite förnedrande om man inte är inne på sådant hehe.. speciellt nykter som jag var haha.. hade jag

druckit hade det ju varit en annan femma e klart :-P Då hade det inte varit lika pinsamt, men hade

fortfarande varit orolig att det va morfar eller svärfar eller nåt som stod där och man klämde på

haha. Vem vill det liksom? Å sen vill man inte förolämpa sig själv eller maken genom välja fel..

men men.. nu i efterhand va det kul :D Jag ville inte klämma..så jag små daskade..nudda

knappt..folk skrattade högt åt mina försök. när jag kom till tredje så stannade jag upp lite och sa

hmm högt..kände lite igen den baken.. men när man inte har någon aning vilka fler som står där

och man inte brukar klämma rumpr eller spana dom så e det inte lätt att veta hur många kopior

det finns haha. När jag stannde upp tänkte jag bra om det är rätt så vet folk att jag faktiskt tänkte

det, men ops, tänk om det är fel..hehe..vem kan det va?
Jag fortsatte min tur. Jag kom knappt ihåg vart jag klämt. Folk frågade om jag ville klämma mer. nej

tack svarade jag snabbt och alla flinade. Men jag fick fortsätta. Jag tog direkt bort 1an.. sen små

snudda/snärta/klappa jag vidare..haha..att jag ens kunde känna något på det förstår jag knappt.

Jag väljer bort 4,5,6 också och kvar står 3an och 2an..va nervös jag va för att det skulle vara fel..

men jag väljer även bort 2an. Kvar står jag med nerverna i högan när tar bort min ögonbindel och

bländande ljus slår emot mig. Det kändes som evighets sekunder och som jag va med i nåt

program på tv där en karl skulle vända sig mot mig fin klädd..haha.. när han vänder sig så är

det...JO MIN MAKE :D alla va ljudligt chockade över hur jag ens lyckades med det så som jag

klappa haha.. även jag själv :P
Sen va det makens tur med vaderna..inte lika pinsamt för honom dock. Mer än att när han stod

med två kvar så stod det mellan mig och min morsa..folk stod nervösa att han skulle råka välja

morsan. Det är ju bara 20år mellan oss och vi är väldigt lika i kropp, utseende och sätt haha..om

man nu som sagt bortser de 20åren :D men ändå..inte så kul för brudgummen att välja svärmor

som sin brud..hehe. Men inte han heller valde  Även där matchade vi och gav alla en lättnad :D

Efter detta var det dags för brudparets första dans.
Vi startade med Rascal Flatts - I won't let go..såå fin musik,röst,känsla och text. Perfekt. Alla stod

runt och tittade. Nästa lugna kom. All for love.ojoj..fina låt..och Bryans ljuva stämma i också :P
Kärleken flög runt oss. Jag vinkade in några vänner och dansgolvet fylldes med dansande par. 

Mysigt... Sen va det dags för festmusik. När drängarna chockade med OM du vill bli min fru, var

det återigen dags för grabbarna att chocka lite gäster med flygande rolig dans hehe..
resterande del av kvällen va det mingel och dans för folk och när vi drog oss hemåt vid 01, frågade

folk om vi vågade åka hem verkligen haha.
Vi kom hem för avlösa barnvakten som sa det gått så bra (inte förvånad..vi har en superredig tjej)

och jag försökte få ur slöjan ur håret som va extrem insprayad och miljoner hårnålar kändes det

som. NU började illamåendet smyga sig på mig och det va riktigt skönt att komma ur klänning och

frissa och bara sätta sig på min lilla golvplats som jag legat de senaste veckorna av illamående.
Ja, som några av er vet, så väntar vi vårt andra barn och jag har återigen mått så dåligt. Jag var såå

nervös att jag inte skulle klara ha på mig brudklänningen alls, inte kunna sitta vid sminkningen

eller orka med dagen utan spy och annat, men denna dagen va allt tur på min sida. Dagen efter

inte lika mycket..men men..
När jag precis fått av mig klänningen och in i gosekläder så slocknar hela huset..Jaha, vad

händer..driver någon med oss? grannlokalen började blinka i ljuset och vi bara what..från

ingenstans vad händer..nu ska nån skoja med oss.. men icke..hela vår lilla ort och även längre bort

hade slocknat.
Tacka vettja att det inte hände nån timme tidigare..snacka om förstört allt.
Det var folk kvar i bygdegården och dansade, men det enda de märkte först var att musiken

slutade, eftersom det va mycket tända ljus. Någon som va skjuts trodde det var deras fel när de

tog i dörren och allt slocknade..haha..
Vi tände lite ljus hemma och satte ossoch öppnade paket och läste postogrammen igen. Mysigt.

Somnade nog vid 03 ca.

Detta var vår bröllopsdag :D

         

                               

    Klockan stod på 07.00, hela huset var tyst och vi sov riktigt skönt och avslappnat. Tro det eller ej.

Jag hörde klockan ringa och tryckte på snooze...en gång till, en gång till och en gång till. 07.20 gick

vi upp medan lilltjejen fortsatte att sova vidare.
Inget nervös ännu. Bara för att nåt skulle gå fel. Att man skulle må dåligt eller annat. Mätaren

visade - 17 C...kändes som det skulle kunna hindra fotograferingen ute, men solen kom ju fram

och vinden var helt stillla. Kanske kunde det gå ändå?
Vi sitter i lugn och äter frukost..sista timmarna innan vi övergår från sambos till man och fru :D
Vid 08, kände sig lilltjejen på sig att det var nåt speciellt med dagen och därför redan dags att

vakna. Jag slängde på mig lite kläder som gick att klättra ur, packade med mig slöja, smink och

annat för att dra mig mot frissan. Underbart mysigt ute. Kändes som en bra början på dagen.
Efter att hållt på med frisyren ca 1h, så kom även en kompis för att sminka mig. Det drogs i mig åt

alla håll, men efter ca 3h så var det dags att bege sig vidare för att hämta brudbuketten. Lite

nervöst att floristen inte skulle förstått hur jag ville ha den, men där va det inga problem. Blev

perfekt :D Folk stirrade lite när jag kom i mjukisbyxor,vinterjacka och slöja springandes, men men

:)

Tillbaka hemma med min ena värd och hennes mamma som skulle vara barnvakt åt vår underbara

dotter denna dagen. Vi låg bra till i tiden, så vi passade på att äta, gå igenom vad som behövdes

tas med och snacka lite skit. 12.30 kom vår skjuts och vi insåg att dottern inte tänkt somna sin

vanliga tid och vinkade när vi åkte. Solen sken, himlen va klarblå och fin. Visst det var kallt, men

kändes inte så farligt faktiskt. Vi kom fram till kyrkstugan och började byta om för fulla muggar.

Skulle vi lista ut hur jag skulle i klänningen och hade vi glömt något? Påklädd och ordning så skulle

jag försöka ta mig in i bilen med en vit stor klänning. Happ, lättare sagt än gjort, men efter att ha

gjort det några ggr den dagen så fungerad det iaf bättre senare :)

Vi åkte för att möta vår vän, fotografen, och fota ute. Var rädd att det inte skulle gå, men

adrenalinet höll värmen..en stund iaf :-) Där stod vi och posade på gångvägen vid vattnet med folk

tittandes och solen skinandes. Trodde det skulle bli nervös, men det var faktiskt rätt avslappnat

och skoj. I mellan byte av plats så for jackan snabbt på och raska steg vidare för att inte tappa

känseln i tårna helt haha.
När vi fotat runt ute så tänkte vi även fota lite inne, för att kunna ha med blombuketten som inte

klarade 18minus. Även det blev kul då det även togs lite skämtfoton och vi skratta åt hur dumt det

ble vi mellan. Ska bli riktigt kul att se dom fotografierna sedan.
Man kan tycka vi fotat klart nu, men  icke. Nu for vi tillbaka mot kyrkan för att även där ta ett fint

naturfoto ut över de snötäckta åkrarna på slätten. Det var underbart fint. Samtidigt kom

barnvakten och dotter körandes för att även få chans att få foto på hela familjen finklädda.

Lillgumman hade dock somnat i bilen, vilket aaaldrig sker annars. Efter en till stunds sovande, så

klädde vi även på henne och tog oss in i kyrkan för att fotografera lite allihop där. Savannah

flinade glatt och sprang mellan bänkarna och gjorde tittut :)
Vi passade även på att testa ljudet så det fortfarande fungerade. Vilket det gjorde. På med kläder

igen och över till stugan för att ta en paus. Klättra ur klänning,underkjol och annat för att slippa

oroa sig för att spilla när vi åt. Savannah försökte charma alla och humöret va glatt. Klockan slog 16

och det var bara en timme kvar tills vi skulle stiga in i kyrkan igen. Helt plötsligt kommer de och

säger att stereon inte fungerar. WHAT..? Jag tar på mig och springer till kyrkan. Mycket riktigt, inget

gick trycka på..shit..happ, dra ur strömmen och testa igen. Då fungerade det. PUH.. Jag gick ut för

att inte möta några tidiga gäster, men redan då ser jag mormor och morfar parkera..jag springer

iväg så de inte ska se mig, men antar de såg en slöja flygandes efter någon haha..
Nu började folket anlända sakta men säkert. Brudgummen började få lite nerver verkade det som

då han pratade om det, men jag hann inte tänka på det. Jag hade fullt upp med tänka på om allt

var rätt; kamera,blommor,det det och det osv.. Vännen kom för att fylla i sminket lite och sen va

det dags för alla att dra sig mot kyrkan medan brudparet och dotter var kvar i stugan och väntade 

in att alla skulle sitta på sina platser i kyrkan.
Fortfarande har jag inga nerver, men min blivande verkade få lite :)
Värden kommer ner och säger att nu kan vi gå dit. Vi tar på oss våra jackor och går mot kyrkan. Vi

går innanför den yttre dörren och ställer sig oss i "hallen" :-P Tar av oss jackorna, tar korgen med

limegröna blomblad (oäkta) som Savannah ska försöka gå in med och slänga ut och tar fram min

blombukett. Vaktmästaren startar kyrkoklockan och då börjar det väl komma liite nerver över mig

också hihi. Men det hinner jag inte med. Vaktmästaren frågar om vi är redo och jag svarar snabbt

ja, även om vi inte är det. Men vi lär inte bli mer redo, snarare tvärtom hehe. Bäst att inte ge

nerver tid hihi. Dessutom hade Savannah börjat att pilla på blommor och allt.

Vaktmästaren stänger av kyrkoklockorna, kantorn börjar spela "everything I do, I do it for you" som

intro på piano, dörrarna börjar öppnas och Savannah häller ut alla blomblad i hallen. Shit, fort

plockar jag upp allt och slänger i korgen igen och dörrarna öppnas helt. Stämningen är perfekt.

Ljuset är svagt och gången lyses upp av tända  ljus. Kyrkan vi valde var inte en vanlig lång vit kyrka

utan hade guldaktig och varmare vit färg i sig. Den var inte rak lång heller utan lite finare former

på hihi. Allt var varmt och underbart. Nu återstod att se hur vår dotter skulle sköta sin ingång.

Detta var nåt man inte kunde styra alls ju och nu i efterhand behövdes det knappt heller. Hon

skötte sig helt perfekt! Hon tittade förvånat på alla folk som stod där, men sen slängde hon ut

massa rosblad i gången. Hon stod still lite och jag sa till henne att titta där framme stod Hampus,

gå dit.. Hon tittade och började glatt gå framåt och fortsatte slänga ut rosbladen sååå fint. En gång

kom hon ihåg att när vi tränat på slänga ur så lägger vi även i, för då plockade hon upp lite igen och

la i korgen :) När hon gick där så blev jag så stolt som mamma och så rörd att jag änna fick tårar och

snyft redan då.

När vi kom förbi bänkraderna så stannde hon i första raden med "barnvakten" och

mormor,moster,morbror mfl. Där satt hon redigt igenom nästan hela vigseln. Ibland hörde man

"mamma ja, pappa ja..mm :)" bara charmigt dock :) inget gap och gnäll.
Vi kom fram till platsen vi skulle stå på och där slutade kantorn (vår vän) och istället startade den

riktiga låten "Everything I do, I do it for you" med Bryan Adams. Man kan helt enkelt inte bara låta

någon annan framför hans låtar. Måste ha hans röst. osch osch :) Hans text stämde precis in..När vi

kom fram ställde vi oss mot varann och höll varanns händer och såg in i varandras ögon.

Stämningen var precis som jag ville. Känslosam. Tårarna började komma, snyftet började komma

och jag var nästan på väg att komma in i det så där långt att man inte riktigt kan hejda riktiga

snyftningar som syns med hela kroppsspråket och förmodligen även hörs. MEN lyckades hejda

det, annars hade det nog stannat upp lite :P Även David hade röda ögon och känslorna fanns där.

Han sa hur fin jag var och älskade mig och jag älskade honom.
Ögonblicket vi väntat på var här. Precis som vi ville. Jag var rädd att all stress och press osv skulle

göra att man inte hann "känna" ögonblicket riktigt, utan bara flyga igenom det som ännu en sak på

listan så att säga. Men hepp. Det blev perfekt. När låten spelats dit den skulle och sänkts ner, så

började Malin sjunga "This Moment". Även den med text vi valt efter våra känslor. Läs gärna

texterna på de låtar vi hade med. ( http://artists.letssingit.com/bryan-adams-lyrics-everything-i-

do-i-do-it-for-you-kvzc6cp    , http://artists.letssingit.com/marie-picasso-lyrics-this-moment-

w29m1lr  )   De var ord från våra hjärtan och själ. VI hade även med texterna på både engelska och

svenska i vigselhäftena så alla kunde förstå vad vi kände.

När vi lyssnat på henne sjunga klart så sjöng alla en vers på en psalm vi valt som handlade om

kärleken. Lagom mycket kände vi med en vers. Efter den så läste kantorn en dikt som min farfar

skrivit. Eftersom han oväntat somnade in i november, så kunde han inte vara med oss denna dag,

men när jag såg hans dikt kände jag att den måste bara vara med på mitt bröllop. På så vis kunde

jag känna hans närvaro och den passade så perfekt. Den handlade om hur man inte skulle låta

kärleken flyga sin kos, man skulle uppskatta den och vårda den mm. Helt perfekt. När hon läste

den kom tårarna smygandes igen. Liksom nu.

Efter detta så var det dags för prästen att faktiskt vara med i vår vigsel :-D En skönare präst kan

man nog inte hitta :) Han sa de där sakerna han säger och frågade om vi tog varann. Ja, sa David

med en tupp i halsen, så att han fick upprepa det. Prästen skratta lite och sa att han sa ja dubbelt

upp :) Även jag sa ju självklart Ja. Efter detta kom mina små syskon (6,12) kom fram med ringar och

för att hålla i min bukett. De stod kvar fint och väntade. Så stiliga.
Låten This I Swear med Nick Lachey spelades i högtalarna med text som passade perfekt efter vi

precis sagt JA till varann. ( http://artists.letssingit.com/nick-lachey-lyrics-this-i-swear-f615mgb )
Så mysig stämning.
Vi knäböjde sedan och tog på ringarna mm.
Sa våra löften och efter det var vi gifta. Då sjöng MAlin återigen. Denna gången en svensk låt

faktiskt. Sara Löfgrens För alltid ( http://artists.letssingit.com/sara-lofgren-lyrics-for-alltid-bpj9c83

). Texten Vi älskar varandra så, som ingen annan kan förstå, det är för alltid du och jag. var den jag

fastnade för mest.
När denna sjöngs så fick vår lilla dotter för sig att det var dags att dansa. :D Hon gick fram i kyrkan

och dansade fint med låten. Dansade sig bortom allt och satte sig på stolen bredvid prästen :) Efter

suttit där en liten stund gick hon över hela alltet och hämtade en psalmbok som låt på en stol.

Gick tillbaka, halvdansande med den och visade prästen. Sen gick hon med den till morbror (12) i

första raden. Jättecharmigt alltihoa :) När hon sjungt klart så startade slutet av Bryan Adams låt

(bara halva in) för att folk skulle få fota och vi skulle gå ut och in igen. Helt perfekt så kom

Savannah fram och sträckte upp händerna mot David för att gå med :D
Nu fotade folk för fullt och vi drog sedan vidare ner till stugan för att packa med oss saker och dra

oss vidare. Samtidigt åkte allt folk för att byta bilar och skjuts för att dra sig vidare mot

bygdegården.

Detta får jag skriva om i nästa inlägg..annars blir det föööör långt :)

In i senare timmarna av festen kom det självklart en lek till bruden och brudgummen. Denna innebar att klämma på rumpor och känna vem som var maken eller klämma vader och känna vem som var frugan :P

Något jag som brud inte hade sett fram emot, då man inte har någon aning om vem det är som man klämmer på hehe. Kan ju vara morfar liksom haha. Därför nöp jag inte aaallt för nypande alls faktiskt.. knappt snudda.. men tävlingen va igång..

 

I lördags blev vi man och hustru :-)

Här är första klippet när vi gick in i kyrkan med vår dotter, som skötte sig precis galant :)

Dagen var för övrigt helt perfekt :-)

Jag kommer skriva om detta snart..när tiden finns :) Hoppas klippet går a
  tt se