Har hamnat framför programmet "sexlingarna", där en vanliga man och kvinna ville försöka skaffa ett barn och inte lyckades själva, utan fick ta hjälp utav provrörsbefruktning..om jag minns rätt. Jaja, ist för att få hjälpen att få ett barn, så fick de beskedet att det skulle få 1...2...3...4...5...6st. Ojoj.

Jag som tycker att mitt lilla busfrö håller högt tempo och ändå är hon rätt lugn av sig..hihi. Tänka sig 6st som väcker varann, biter varann, springer åt varsitt håll..ojoj.

De får väl knappt någon ensamtid ihop de föräldrarna och man ser hur likt det är på hemmafronten med mamman och pappans ansvar och slappna av ursäkter, som här hemma haha..men vi har ändå bara 1..förstår inte hur dom och framför allt mamman klarar av 6st..osch osch..Samtidigt som de jobbar. De går ju på full rulle hela tiden

Igår fick vår lilla tjej för sig att jag ska inte somna så redigt som jag brukar, nej jag ska på 1min lyckas vända mig och byta huvud och fot plats i sängen ..ja det såg ju charmigt ut, men inte när mamma och pappa känner att de äntligen ska få sätta sig i soffan..

Det är sååå synd att vi har köket dörr i dörr med sovrummet, för det begränsar vårt dygn nåt otroligt. Speciellt när pappsen har de jobbtider han har. Vissa dagar får man helt enkelt strunta i mat och andra dagar blir det alldeles för sent. Blir extremt mycket extrastress för man måste lyckas få ihop köket runt timmarna då hon är vaken, men då vill man ju ha tiden med henne..ångest..

Idag har vi en dag i full utnyttjande. Först besök vid på förmiddagen. Riktigt trevligt. Sen passade min lilla familj på att gå ut och njuta av det underbart goa vädret. Luften är så skön. Vi passade även på att grilla lite korv. när vi gjorde det hörde jag ljud.Som antingen två fåglar eller två möss snattreade för fullt. Så tittade vi den lilla giftlådan som anticimex ställt ut och hade kameran i högsta hugg och lyckades få bild..men va stor.. Efter det gick vi ut och gick. Jätteskönt. Nu är det snart dags för nästa besök.

Vad barn har roliga ansiktsuttryck. De talar så mycket med bara det :-)

Idag satte jag Savannah i sin gåstol och som vanligt flyger hon på den fastsittande fjärilen i kanten och drar på den..och som vanligt så kan hon inte få loss den :) Men ist för att bli arg på det idag, så insåg hon att hon nu första gången nådde golvet med hela fötterna och inte bara tåtipparna..Så hon drar dom lite på golvet och oj, stolen rörde sig nån ynka cm. Mamma såg detta och satte sig med händerna mot lillgumman och uppmuntrade att komma fram fram. Hon tog sats och framåt gick det.. Hon ser hela tiden allvarlig ut. Förvånad på nåt vis. JAg vände henne till större yta så hon kunde gå till pappa, som hade turen att också se detta för han var hemma på sin lunch just den timmen. Hon tog sig över hela golvet. Sakta gick det, men fram kom hon :-) Va stolt man blir. Jag tror även hon blev det, för hon vände sig hela tiden om och kollade på mamma, med en allvarlig min. Precis som - "kollar du nu då mamma, ser du vad jag gör"

Igår fick lilltjejen ta andra dosen av vaccin, vilket betyder ett stick i vardera lår. Usch stackarn. Första sticket gör ont med själva sticket, men andra gör ont av själva vaccinet så är alltså lite värre. Trodde att gumman skulle vara mer "medveten" om smärtan denna gång, då hon är större och förstår känslor och smärtor mer. Så mamma och pappa var lite oroliga för hur stackarn skulle känna.

När vi gick in så var det tre stycken i det lilla rummet. Å stackarn som ibland kommer in i fasen - rädd för nytt folk blev en stel liten pinne med mungipor som gick ner och ögon av rädsla. När mamma förklarat situationen så pratade de lite mer på avstånd + att två försvann ur rummet, eftersom de inte behövdes, och då lugnade det sig allt och lillgumman vände på sig och kikade så stolt på magen på allt :)

Sen var det dags för sprutorna. Det började komma snyftande och kom en tår med lite skrik när andra sprutan togs, men när mamma tog upp lilltjejen så kramades vi hårt och pratade mjukt med varann och då lugnade hon ner sig rätt omgående. Stark gosig tjej :) Mammas flicka det.

Hon var inte hellre tröttare under kvällen, snarare tvärtom. Det skulle hoppas och grejsas och fick hon inte det, så kom det några bebissvordomar hihi..

Idag däremot så har hon varit slöare och hängigare, men vaknar efter 40min,30min och är fortfarande trött och skriki. Testade febern nu och hade 38.1 inte mycket kanske, beroende på om hon har högt eller lågt vanligen. har hon som mamma så är 38 mycket.

man sitter och klappar på henne, men inget riktigt hjälper..får nog bli lite alvedon när hon vaknar om en stund..stackarn.. va det gör ont i hjärtat på en när man vet att ens barn inte mår bra.. bävar inför magsjukor,feber och annat de får ont utav under livets gång. Man vill ju bara ta det onda i från dom..

Idag är vår underbara dotter redan 20 veckor. Va tiden bara flugit förbi sedan hon kom till världen. Innan dess, när hon låg i magen, gick

inte tiden lika snabbt. Idag tänkte jag just på den tiden. Rättare sagt den tiden för 1år sedan. Eftersom man hör mycket om folk som har

magsjukan just nu, så kom jag att tänka på hur jag låg och spydde förra januari. Fy fasiken va otrevligt det är. Den gången var det iaf inte

av vanliga gamla magsjukan. Den är hemsk nog, detta var pga en helt annan orsak, en lycklig orsak, ett kärleksbevis som växte inom

mig, ett liv. Vår dotter. :-)
Meeeen, just då var det nästan inte det man tänkte på kan jag säga. Usch, jag kan inte idag tänka mig in i hur hemskt jag mådde, men

jag minns ändå att jag sa att som jag mådde då, var inte i närheten av 10 baksmällor samtidigt ens..usch usch va dåligt jag mådde.

Den 11 januari fick jag sjukskriva mig då jag börjat må så dåligt. Trodde dock det skulle bli bättre efter några dagar, inte trodde jag att

det skulle byggas på mer och mer och på allt fler sätt. 16e så åkte jag med min sambo till Borås för att hjälpa honom servera och grejsa

då hans syster hade fest. Usch vilken jobbig bilfärd när man mådde dåligt. Kul också att komma i gosekläder, när alla andra va

uppklädda, samtidigt som jag fick förklara att det inte smittade, då ingen visste om att jag var gravid :) Trodde dock att jag skulle bli

bättre, men dagen efter, alltså den 17e, som idag, så blev jag ist värre. Då började jag spy riktigt mycket och detta fortsatte mer varje

dag den veckan. Jag hade så öm mage att inte ens en tygbit fick snudda för det gjorde ont på nåt vis. Tortyr. Jag låg i soffan och kunde

inte röra mig nån mm knappt utan att få "ont". Sambon kom hem på rasterna för att hjälpa mig på i mig nån mat och fann mig flera ggr

sovande på badrumsmattan, då jag inte klarade av att gå. Förstår inte hur jag klarade mig till vårdcentralen den veckan för att göra

tester..usch usch. På torsdagen fick jag inte ens i mig vatten och var jättedålig, så vi ringde KSS och fick tid att åka in på fredagen. Det var

nästan så jag inte kom dit, då jag nästan inte fick skjuts (helt idiotisk att människans bästa inte går först men men det var 2010). Jag var

så nervös för bilfärden dit och hade med mig spyhink i bilen och även in igenom hela sjukhuset. Såg kanske roligt ut :) Men hellre det

än spy på golvet.
Det var första gången jag fick se vår dotter. Eller ah, det var verkligen inte nåt man kunde se eg, men jag kunde ändå se hjärtat slå..helt

otroligt att lyckas se det i v7 tror jag..mäktigt.. Jag klarade mig iaf från att bli inlagd..gööött. Sen var det bara att åka hem och fortsätta

illamåendet och alla andra symtomer som uppstod de närmsta månader då jag var sjukskriven..

Den 17januari 2010 så spydde jag, mådde skit, var smal och hade ett kärleksbevis växande inom mig.
Den 17januari 2011 så spyr jag inte (än så länge om man inte blir smittad av alla magvirus nu när de flyger runt): vilket är underbart, jag

har en kropp som jag mår riktigt dåligt av och jag har en frisk 4.5månaders dotter :-)
2010 Var vi 2, jag var ensam hemma.
2011 är vi 3, jag är aldrig ensam hemma och
Savannah står på bänken och kikar ut genom fönstret när pappa kommer fram körandes med bilen :-)
Som vi fantiserade så om förra året. hihi. Om några månader kanske hon kan stå själv, faktiskt se pappa och vinka också :-)

När man drar upp rullgardinen och ser soluppgången smita upp bland träden och snön ligger kvar fint, då får man hopp om en bra dag :-) Jag springer upp och tar på mig nåt för att få hinna ta några kort innan det fina försvinner. Tur var det att jag skyndade mig och att kameran var laddad, för 5min efter jag fotat så var det inte samma sköna utsikt kvar.

Men va man piggnar till snabbt också, när man kommer ut i ca 6 - , vindstilla, snö överallt, en hare springandes över åkern och solen sprider sin sken över ladan och det öppna landskapet :)

Jag vaknar och ser klockan stå på ca 08.20 Lite tidigare än vanligt. Brukar på nåt vis alltid vakna just 08.32 lite skumt men men. Då brukar iaf min lilla dotter ligga och sprattla i sin säng och försöker på sitt vis få uppmärksamheten från mamma för att få gå upp.

Varje morgon går jag först och drar upp rullgardinerna, för att se hur dagen kommer påverkas av vädret. Idag hade det återigen snöat 2-3cm. Jaha, men det vara bara runt -1C. Pappsen fixar vällingen och jag och Savannah placerar oss i soffan och väntar in flaskan. Alltid lika kul att höra Savannahs ljud när hon väntar på maten, för att sen bli knäpptyst och nöjd när den är där..hihi.

Hon har börjat vakna innan hon själv har sovit klart nu på dagarna. Så efter sovit liten stund till så vaknar hon alltså. Dock inte på det bästa humöret. Men vem är det,efter för lite sömn? :) Hon vill så mycket, men kan inte och detta är ju ännu mer retsamt, efter för lite sömn hihi. Det är höga toner av missnöjdhet och man ser på ögonen hur trött hon är. Vi beslutar oss för att lägga henne i vagnen och gå ut lite. detta var ju super, för lilltjejen. Hon somnade direkt och sov så gott ca 1h till, ute i vagnen, när mamma och pappa hade gymnastikövning av nåt slag. Ja, det blev ju nästan så när vi försökte ta bort snön som tillkommit och under den var det ju is is och mera is. Glashalt överallt.

Dumma minus/plus grader som velat ihop med snöblandat regn och gett den isen..

Nåt mer dumt med det vädret var att det väckte liv på djur jag iiinte gillar.

I söndags stod jag i köket, när jag tyckte nåt sprang förbi mina fötter. Tänkte, asch det är nog en dammråtta, men kollade för säkerthetsskull. Det var en jättespindel. Beigebrun med puckelrygg :-P

Jag hämtade ficklampan och lyste på den så David kunde ta den. Men av gamla erfarenheter, så är han ibland lite seg så de hinner smita och då går man där med hjärtat i halsen om den finns nånstans nära..

När han tog pappret mot spindeln så började den röra sig och ooosch va det kröp i min kropp och jag backade och paniken stiger. Fast han faktiskt fångar spindeln så springer jag in i andra rummet när han ska slänga ut den hihi.

Sen vågade jag ju knappt sätta mig vid Savannah på golvet igen ..usch. Bävar för allt det i sommar. När jag knappt vågade gå in på toaletten. Vågade knappt ta in handen på lampknappen, inte titta in fall de va på dörren eller ja nånstans. Ni har nog aldrig sett någon pissa och duscha så snabbt haha..

Idag kom även annat på besök. Möss var tillbaka i pannrummet. Vissa i denna grupp är riktigt smarta. Vi har fått specialfällor av anticimex, men tycker de verkar sämre faktiskt. Flera ggr har de lyckats ta maten och smita. hur de lyckas vet jag inte. Men idag hade en fastnat, fast med bara benet eller något, för den levde och hade flyttat runt fällan och satt bara och kikade. Ingen av oss är sådana som kan döda den, även om vi vill för dens skulle.. så vi funderade vad vi skulle göra. Så sött satt den och kikade. Men när vi väl tänkte försöka oss på att släppa ut den, så hade den smitit.. Kvar satt hud och hår i fällan..haha..såg lite roligt ut.. Men vilken kämpe..verkligen gjort allt för att komma loss och inte gett upp..

Var har vår "lilla" tjej tagit vägen? Här om dagen ställde jag undan en stoor låda med mängder av små kläder, som hon aldrig kommer använda igen. Vad snabbt det går. Därför behövdes det  akut köpa nya kläder. Kan ju inte vara så trevligt att ha bodys som trycker ner axlarna, för att de är för korta..nope.. Men måste säga att det va inget roligt att shoppa till henne nu. Jag som i flera gravida månader nästan dreglade efter barnbutikerna hihi..såg så mycket fint, men när man väl ska handla så är det massa tråkigt. Grisfärger och allt möjligt..bara dova deppiga..längtar till sommarens kläder kommer in i butiken, då borde det bli lite glatt och mysiga kläder. Jag fick iaf kika om det fanns något, för hon måste ju ha kläder att gå i. Fick syn på en pyjamas hon hade när hon var ca 1 månad.. SHIT va liiiiten den var. Har hon varit så liten? var hon inte det nu? När blev hon så stor som hon är nu? Är hon stor? Vad blir hon då om några månader? en jätte? hihi..

När man ser så små kläder som var innan, så förstår man alla mammor som vill ha mer bebisar och redan börjar längta..jag menar, hur kan man inte vilja ha något sådant litet, sött och oskyldigt? :-)

Det vet ni väl bara av att se små prylar..allt smått är ju sååå sött :-)

Hittade tillslut lite kläder, dock inte mycket. Får bli att åka om en månad igen och hoppas hon klarar sig på dessakläder. Blir mycket samma..lite tråkigt men men. Nåt jag äntligen hittade iaf, var söta nappar :-) Älskar små söta nappar. Otroligt många nappar nu förtiden som är så fula och inte alls bebisaktiga..letat massa, men nu fanns det äntligen med fina färger och mönster på :-) Sambon bara flina åt mig, som såg ut som ett barn som sett tomten, när jag hittade dom hihi..

Något mer bra med köpen var att jag hittade några hantlar..så nu ska jag försöka stärka upp armmusklerna så jag orkar mer, då ryggen och magen fortfarande är svaga. Detta tänker ju då inte dottern på som bara blir tyngre :-)

Nåt som däremot är störande när man handlar är ju att man aaaalltid tydligen måste ha koll på priserna, annars får man betala dyrare. :-( Morr..står nersänkt pris till 10kr men båda gick av för 24..happ..skoj då va det 28kr mer man fick betala..

Hepp nu måste jag försöka gå och träna lite när LILLtjejen sover :)