Idag var det dags för ultraljudet. Det var spännande och nyfiket, men även oroligt.
Storsyrran vägrade somna innan och vi hade ingen barnvakt, så hur skulle det gå tro. Hon som är

lika beroende av sömn som pappsen. Well well, inget att göra åt det. Bara hoppas på det bästa.

Väl där så är det rätt tomt på folk och Savannah har energi stannar-jag-upp-så-somnar-jag och har

full fart över allt. Hon säger toa, kissa och går till en dörr och mycket riktigt så var det toaletten.

Den dörren var sedan väldigt rolig att gå in och ut i. Hon putter på pappa och säger starkt UT!! UT!

haha..lät och såg så roligt ut, för precis så gör jag med henne när hon gör hyss på toa eller

datarummet :D Va barn tar efter alltså.

Det är hel seg stämning i väntrummet. Ingen musik, och inget händer..tiden går och det blir

svårare att underhålla bustösen. Det gick minst en halvtimme, sen såg jag inte på klockan mer,

innan det faktiskt kom någon. Man kan ju tycka att så mycket människor som behöver jobb, så kan

nån få i uppgift att uppdatera läget så man inte tror man kommit fel eller nåt. Men men.

När vi ska gå in så är det en person som jag inte riktigt kan besluta mig om hur jag uppfattar.

Trevlig, bestämd till regler, men ändå inte jättestel..hmm.. Om man gillade eller ogillade henne

var svårt ibland, men det va nog okej iaf. Hon börjar med att säga att Pappa och syster får vänta

utanför först, så de får se att allt är okej. Riktigt tråkigt just att pappa inte får med eftersom

mamma gärna inte skulle vilja få några otäcka nyheter själv där inne, men just i läget med

Savannah så va det skönt att hon inte var med där inne och störde.

Vi började kika och där såg man direkt hjärtat slå och armar viftandes. Ingen vila på lill*n där inne

inte.. Nej nej. :-) Det bra med sköterskan/Bm eller vad hon är, är att hon säger precis allt hon tittar

på och förklarar jättebra. Mer än när Savannah låg i magen. Man såg också kroppen mycket bättre

än Savannah och jag tyckte ändå man såg henne bra. Alla små fingrar räknades och även tårna. Du

låg nog i bra läge för hon behövde inte jaga runt mycket för att få mått osv.  Du kikade rakt mot

mig så man såg hela ansiktet några ggr och man såg nära på mun och haka. Charmtroll redan där :P
Du gapade en hel del också. Det fick vi på bild där det ser ut att du flabbar rejält hehe..
Efter varje sak hon gått igenom: Hjärtat, hjärnan osv så släppte allt mer tyngd av oro från ens själ.

DU verkade må toppen :) Pappa och syrran fick komma in en sväng och kika också, men det blev

tyvärr inte långvarigt, då syrran va rääääätt trött och därav gnällig. Skickade ut dom för att inte bm

skulle sluta för tidigt. Jag ville ju kika mer :-)
Iaf, när pappsen va där inne så såg han dig väl också, men inte lika väl som innan. Du visade inte

fingrar och tår mm då. Bm försökte få flera bilder av dig, då jag bett om tre för jag har det på

storasyrran och vill ha i likadan ram.

Nu är det bara att stirra på bilderna och spekulera.. Vem är du? Är du vår son eller vår dotter?
Just det. Det blev framskjutet BF också. Skönt åt rätt håll, då Savannah blev senare. Nu är du

beräknad  18/8-2012. exakt 2veckor efter mammas födelsedag och 1.5veckor innan storasyrrans :)

När vi kom hem lade jag mig på golvet, vid ca 17 tiden och kikade om du rörde dig. Det tog inte

lång tid innan det började grejsa så man både såg höjningar och kände dom. Vi såg , både jag och

pappa även två sparkar på raken. De va inte stora, men de syndes och kändes :) Fräckt. Du finns

verkligen :)

Jag har senaste veckorna vissa ggr känt som att det skulle kunna vara dig jag känner där inne, men

jag vill inte tro fel och tillåter mig inte att glädjas för snabbt, utan vill vara säker. Var det förra

veckan tro som det var en dag som det måste varit du..att jag kände lite fladdrande/sprattlande

där inne. Men sedan har det varit lugnt.

Idag dock så tyckte jag att jag kände nåt, så jag la mig ner på golvet, drog upp tröjan och började

kika på magen. Detta var en stund jag inte kommer glömma. Inte nog med man känner hur stel

och stor magen är mot höger (uppifrån min  syn) och lite som en bananform, men det känns också

känslor i magen som är så svåra att beskriva. Alla med erfarenheten vet vad jag menar :D

Jag säger till maken att också kika. Han verkar inte tro han ska se något, men chockad blir även

han. För man ser hur naveln helt plötsligt bara åker ner och försvinner och allt runt om blir högre

eller bara höger sidan.. det är inte att jag andas alltså, för det ser man på helt annat vis. Magen

börjar röra sig som en ål på något vis hihi.Rätt som det var så var det tom mycket högre än naveln.

där stack det bara upp en liten kulle. rakt upp typ. vilket va rätt uppenbart att det där är inte bara

min mage som busar, utan någon i den :) jag går upp och rör mig lite. Lägger mig sedan igen och

säger återigen till maken att komma och kika för shit så stor magen blir på ena stället och låg på

andra. Han tittar och helt plötsligt ser vi igen hur det ännu mer uppenbart börjar röra sig som ål

under huden runt naveln och uppåt....sen Wow..va...såg du..sa vi båda..båda såg helt plötsligt en

liten, men självklart SPARK :D Shit, det trodde jag verkligen inte skulle gå se nu. Men åh, va glad

och stolt man blir. Pappsen sprang och hämtade filmkameran och enligt honom så såg man även i

den hur uppenbart det är. det måste mamma kolla nu. Hoppas verkligen det för det blev en hel

del mysiga klipp såfall :D Riktigt rörde sig där inne...ååh..vad jag längtat efter den bekräftelsen :D
Nu kan nyfikenheterna börja igen..är du flicka? en andra dotter, en lillasyster till Savannah? eller

är du en pojke, vår son, lillebror till Savannah? Har du mycket eller litet hår när du kommmer till

oss? lång eller kort? smalis eller lite mer hull? hehe..mörkt eller ljust hår?fantasierna flyger iväg :)

VARFÖÖÖÖÖÖR har de DUELLER????
Sarah Dawn Finer tjatar om att det är vi här hemma som avgör och beslutar. LÖGN.. Hur kan vi bestämma när de sätter 2 bra mot varann tex och man måste välja bort en bra för att sedan tvunget ha med mindre bra som absolut är såååå mycket sämre än den stackarn man fick välja bort innan?

Varför kör de inte alla bidrag mot varandra så det faktiskt finns chans att de bästa går vidare?? Glömmer de att bidragen vi skickar vidare faktiskt ska representera oss utåt? Jag vet att många glömmer det när de röstar på en del kassa låtar bara för det är skoj, men  melodifestivalen i sig, hjälper ju inte genom att sätta idiotiska regler, där vi automatiskt måste välja bort bättre bidrag?
Dessutom jag tex, som fick ta hand om min sjuka dotter de första låtarna, fick ju inte ens en chans att rösta på första bidragen, då de kördes klart på 15min ungefär. Så hur har jag chans att avgöra och besluta??? hade röstningen varit i slutet på alla bidragen så hade man haft lite mer chans..eller har jag fel?

Visst, detta är bara ett program. Det är bara en tävling. IDet är inte så allvarligt..Nja, tycker inte det är lätt att säga så. Musik är en stor del av världen. Det är folks karriärer. Livsval. Musik kan påverka så många människor, inte bara de som framför det, utan även de som lyssnar på det.

Det läggs dessutom määngder med pengar på dessa event. Ska det åtminstone inte vara seriöst då?