Har ni någonsin haft en grej som är så värdefull för er att det inte går att köpa för några pengar? Det kan vara vad som helst. Andra människor kanske inte ens ser värdet i saken, men ni vet varför..den kanske ger er en speciell känsla eller den kanske har ett minne byggt till sig som ni aldrig glömmer.. Ja minnen.. tänk om tex huset brinner ner så är det klart ni saknar tvn, datorn, vissa kläder mm, men det mesta går att återställa med försäkringar och allt vad man kan komma på. Det går byta ut t.o.m men fotoalbum tex, de är värda så otroligt mycket mer. Ditt fotoalbum kanske inte är värd nåt för mig, men för dig är den värd allt.. den kanske  har foton i sig på din lyckligaste dag eller på personer i ditt liv, som inte längre finns..

Det finns helt enkelt små, som stora saker som kanske inte ser värdefulla ut men har mer värde än guld.

Något eller någon för mig som är värd mer än guld är min dotter. Savannah :)

Ingenting är mer värd än henne..inga pengar i världen skulle kunna köpa henne eller replace henne.

När jag säger det så förstår ni säkert.

Men har ni då tänkt på detta:

Att om någon tex har en väääldigt dyr sak. Kanske en bil. Så förstår folk varför de inte vill låna ut den bilen till någon..inte ens familjemedlemar kanske, varför de är väldigt rädda om den, varför de är oroliga att det ska bli repor eller andra skador på bilen. Man kanske inte ens får äta en godis i bilen. Alla ska respektera detta och förstå detta. Visst, det förstår jag med.

Men när det tex gäller ett barn, som eg är så otroligt mycket mer värd och aldrig går ersätta, så kan folk ibland tycka man är för orolig, för försiktig eller helt enkelt inte respekterar ens tankar och känslor. Visst är det skumt? OM man nu tex jämför lite med bilen som går ersätta och eg inte alls är närheten av värdefull som ett barn, så ska man ändå "slarva" mer med barn. Hmm.. Ja, då ska man kunna "låna" ut barnet till andra människor hehe.. inte låna ut kanske, men då ska man självklart utan problem kunna ge barnet till folk man halvkänner eller helkänner. Man ska kunna lita på att dom inte råkar skada den mest värdefulla varelse/människa/sak i ens liv. Inte fysiskt eller psykiskt. De kan tycka det är okej att "låna" den vidare till en annan person i närheten som kanske inte ens har "körkort" haha..förstår ni? Man ska lita på att den inte får några bucklor/bulor, "tankas" rätt, rätt byte av "filter" mm hihi.. ja.om det nu är oljefilter på en bil eller blöja på ett barn, bensin i bilen eller välling till barnet, låna ut bilen till olika folk eller låta flera personer turas om att hålla ditt barn, om de kör laglig hastighet för minska riskerna med bilen eller om de springer runt med barnet hit och dit med massa andra trafikanter hehe, om det leks med bilen eller har dålig uppsikt så det kan ske olyckor, precis som med barn då det kan bli bulor, blåmärken eller värre olyckor vid för mycket slarv lr annat. Du ger inte ut bilen till någon utan körkort lr som du inte vet hur den kör efter precis fått körkort, men man ska kunna ge sitt barn till folk man knappt känner till lr sett med barn, bara för det är artigt och trevligt??

hmm.. gör man inte detta så är man konstig.. är inte det konstigt eg? Alltså, jag måste erkänna att jag själv skulle nog tycka det också. Absolut. Jag skulle nog döma den föräldern. Men återigen, är inte det konstigt? Man kan respektera att folk är rädda om sina saker, sina bilar och allt vad det nu är, för de är speciella för dom eller väldigt dyra. Men när det kommer till det mest dyrbara i ens liv, då ska man kunna släppa på allt bara för att vara artig? annars blir man kallad nojjig eller löjlig eller ja vad vet jag..

om någon jobbat hela sitt liv för spara ihop pengar till en dyrbar sak..kämpat och kämpat.då förstår man dom.. men när man kämpat för något som ett barn, som inte ens kanske är möjligt att få och som är en slags "högsta vinst på lotto" . En sådan som är en på..öhm..miljonen?miljarden? att lyckas gissa rätt siffror mm.Biologin är ju ännu svårare egentligen..Det är helt otroligt att man ens kan skapa ett barn, en människa..en liten person med personlighet utan dess like :-)

Om någon skulle komma och bara ta din bilnyckel och hoppa in i bilen, för det verkar kul, så skulle du och alla reagera. Men om nån bara kommer och tar ditt barn ur din famn utan ens fråga eller kanske fråga men räknar med självklart ja, så vore du knäpp att säga nej eller reagera..konstigt? japp..

Jag skulle aldrig ge mitt liv för en bil haha.. men för min dotter så skulle jag ge det och lite till..

ändå är det konstigt att folk har mer respekt för människors oro, försiktighet, rädslor, nojjor när det gäller saker och ting, än vad de har för föräldrars beslut, tankar och känslor..hmm..

Alla människor lyssnar inte på varandra..

Ibland kanske de hör vad någon säger, men de lyssnar inte riktigt.

Endel har svårt att förklara sina känslor och tankar. Men musik hur det

alla kanske inte har. Musik har förmågan att tala, att förklara, att beskriva.

Att förstärka ord och ge budskap.

Tyvärr lyssnar inte heller alla på texten. Här är bla en text som har fin

poäng. JAg lyssnade inte alltid på hela texten förr heller. jag fastnade för

en viss bit. Men här om dagen sjöng jag den på sing star och tänkte då

igen på vad som eg visade för budskap. Hur gör ni? Läs och se hur sann

musiken är.

Everybody's looking for that somethingOne thing that makes it all completeYou find it in the strangest placesPlaces you never knew it could beSome find it in the face of their childrenSome find it in their lover's eyesWho can deny the joy it bringsWhen you've found that special thingYou're flying without wingsSome find it sharing every morningSome in their solitary livesYou'll find it in the works of othersA simple line can make you laugh or cryYou'll find it in the deepest friendshipThe kind you cherish all your lifeAnd when you know how much that meansYou've found that special thingYou're flying without wingsSo, impossible as they may seemYou've got to fight for every dreamCause who's to know which one you let goWould have made you complete

Well for Me, It's waking up beside youTo watch the sunrise on your faceTo know that I can say I love youIn any given time or place

It's little things that only I knowThose are the things that make you mineAnd it's like flying without wingsCause you're my special thingI'm flying without wingsAnd you're the place my life beginsand you'll be where it endsI'm flying without wingsAnd that's the joy you bringI'm flying without wings

Idag är det dags för en heldag med grejsar och ordna. När man har ett litet hus och en dotter så går det inte göra saker när man känner för det, behöver eller vill.. man kan ju tex inte börja dammsuga när hon sover för alla rum är så nära varann och sen när hon väl är vaken så vet man ju inte om hon känner för att vara med mamma och städa (vilka barn gör det :P ) Å när sambon väl kommer hem, vilket ofta blir sena tider eller senare tider pga handelstider, så hinns ju knappt nåt heller för då måste mat göras, hinna prata lite, umgås med varann och dotter.

Så nu va det inplanerat att ha grejdag. Fixa vinterdäck, städa hela huset (om det går för lillan som sagt), hinna träna lite, laga bra mat mm.

När vi nu började grejsa så fann jag gamla skrivblock som jag skrivit i.. Jag har alltid varit en person som skriver mycket, tyvärr dock inte lika mycket längre..orkar inte med det, men nästan så man ångrar det när man hittar rolig gammal info :)

hittade bland annat maaaassa sms jag skrivit upp mellan mig och polare och absolut mellan killar såklart hihi.. Händelser och ord man glömt. Saker som värmer ens hjärta när en kompis skrivit nåt snäll och roligt :)

Jag fann saker jag skrivit om framtiden. vad min katt skulle heta, hur rummen skulle se ut, hur jag skulle spara pengar till barnen i framtiden, vad jag fick i presenter av folk och exakta klockslag som de grattade mig efter tolvslaget då jag fyllde år..löjlig info, men ändå kul att läsa :-)

Jag fann även massa namnförslag till barn. Det I det block jag tittat nu va det skrivit oktober 2004..6år sedan alltså..där hade jag bla uppskrivit Savannah :) tror jag kommer stöta på det namnet ännu tidigare än 2004 faktiskt om jag fortsätter leta.. hur gammal va jag då..18år..japp..

Sen ltie komiskt att flera namn som jag skriivt där är sådana som blivit jättepopulära nu och senaste åren. har jag förutspått det elle? :-P Liam, Theo, Maximilian, Nova, Engla...haha..som tur va hann inte Savannah bli populärt på samma vis, så jag kunde ta det :) ville ju inte ha nåt som redan fanns massa runt mig..Så dags fortsätta..Savannah vaknar nog när som helst och vill vara med..hur ska det gå :-P

Ja, då satt man och grejsade med massa papper igen. är det inte räkningar så är det sjukintyg eller försäkringspapper eller annat krångel. När man väl hinner eller orka ta tag i det så inser man halvägs genom att det är frågor man knappt fattar sig på..går ju inte skriva saker på"vanlig svenska" :)

Idag fyllde jag i angående min sjukskrivning i våras då jag var gravid. Ena frågan var om det var en arbetsskada. JA NEJ. Självklart nej...eller...hehe.. för både jag och min sambo jobbar där, så vi träffades och på det viset tillslut blev gravid, vilket var orsaken till sjukskrivningen.. Så eg kanske det är en "arbetsskada" hihi..

Men bäst fylla i nej, för jag vill då inte behöva förklara varför, när och hur.. jo det va ju den där gången vi flirta lite, som ledde till några års mer flirt, sen nån tequila shot på personalfesten som gjorde att man kanske såg i ännu ett ljus osv..haha..sen nåt år senare va vi offentligt par..

Ja, det ena leder alltid till det andra :-p...vänskap,flirt,tillsammans,boende,familj :)

alla dessa nr som ringer hela tiden..igårkväll vid 21.30 ringer nåt jäkla skit nr..alla dessa 01,02 och 08 nr med säljare mm. tror de verkligen jag bryr mig att lyssna och ens tänka på vad de vill när de är så dumma och ringer vid den tiden då man kanske, som i mitt fall, har småbarn??klantar..

Sen finns ju också de dolda nr.. idag ringde det dolt nr på morgonen..på mobilen dessutom.då brukar jag faktiskt svara för det känns som det kan vara något viktigare om det faktiskt ringer direkt till min mobil, men orkade inte tänka på vad det var om nåt krångla. kunde inte ens tänka mig vad som skulle kunna vara skälet att dolt nr ringer mig på mobilen då..så struntar i att svara.

Då fann jag till min tur att jag för nån vecka sen kommit på att jag glömt aktivera mitt telesvar efter att jag var utomlands förra september :-) och detta gjorde nu att personen som ringde lämnade ett röstmeddelande..gött..

När jag lyssnar så är det försäkringskassan som ringer.. hmm..vad vill dom..man börjar fundera och oroa sig över vad fasiken som kan krångla nu.. det ska ju alltid vara nåt liksom.. så börjar meningen med att hon ville berätta om föräldrapenningen jag fick för 1-14sep... min hjärna börja öhh.. vill de inte godkänna den?skulle de inte gjort det? har jag fått för mycket betalt och är återskyldig...whaaat.. så fortsätter meningen med att dom gjort fel och gett mig FÖR LITE pengar ... :-) att jag ska få lite till denna vecka ist..uuunderbart..behövdes verkligen..å jag som gick och funderat på hur man kunde få så lite på 14dagar föräldrapenning och mer på 6dagar havandeskaps.. men man tror ju ändå inte de gör fel.. undra hur ofta det sker..

Barnens utveckling är väldigt söt och rolig ibland.

Idag är min lilla Savannah 7veckor redan och ingen vecka är det samma..knappt dag ens, för hon förändras varje stund och utvecklas. Skrattar mer,tittar mer, sprattlar mer..ja allt.. :)

Hon kan visserligen inte prata ännu, inte med ord iaf, men hon pratar med sina olika ljud av snyftningar, sina olika läpprörelser och övriga ansiktsuttryck med ögon och allt :) små berättelser. Här om dagen råkade pappsen skrämma henne med ett ljud och mungiporna for ner för att sen börja snyfta..hon började aldrig skrika för mamma började prata med henne, men hon gjorde ändå en liten snyftberättelse att nåt hade hänt..så mysigt :-) berättar verkligen det för mig :)

Påtal om just mammadelen..berätta för mamma.. kan inte riktigt förstå att jag är hennes mamma.. den personen hon ser efter för trygghet,tröst och ja allt..

Här om dagen sa mormor att hon reagera direkt när hon hörde mammas röst komma bredvid.. jag hann inte se det, men ändå..va mäktigt liksom.. :-) Min lilla gosunge..

Samtidigt som man alltid vill hon ska vara så här liten och go, så kan man ju inte låta bli att längta efter massa händelser närmsta åren..alla dess olika utvecklingsstadier. när hon går med ostadiga steg och har en liten snuttefilt i handen och napp i munnen :) ramlar till sittplacering, så att man hör hur blöjan slår i marken hihi :)

När hon börjar prata sina egna små "vuxenmeningar" så man gör ett ÖH-vad-sa-hon-flin :)

Som i helgen så satt jag med min lillasyster på 5år..lilla moster :) Hur hon la upp små vinkar hela tiden om vad hon ville göra(hålla bebis,byta blöja och allt möjligt).. verkligen små fina pikar haha..

Hur hon helt plötsligt säger om sin pappa "vaddå han är ju en ståtlig man" HAHA.. var har hon fått ståtlig ifrån?? hihi..å att få in det i en mening . :)

Hon säger så mycket roligt nu förtiden alltså..

Hur va det nu igen.. morsan sa nåt om utbrott..tror det va att det såg ut som ett utbrott i hennes rum..å hon svarar "vaddå, jag ser ingen lava" haha.. knappt så jag hade kommit på den grejen eller koppla det..liten sarkastisk mening från en 5åring hihi..

Just nu sitter jag på golvet bredvid babysittern, där jag har min dotter mysandes i. Allt är så lugnt och skönt. Hon är vaken och kikar och sedan somnar till ibland. Jag  kryper omkring henne med kameror hit och dit och försöker få en bild som verkligen visar hur stunden är just nu. Ett ögonblick jag aldrig vill glömma..eller lämna. Vill föreviga det!! Tyvärr kan jag inte ha på blixten för det stör lilltjejen, så bilderna blir lite suddiga.

Hon är så rofylld. Kikar med så mjuk blick, snuttar lite på nappen och somnar till. För att nästa sekund spotta ut den och ligga och le mot mig :) Det värmer något otroligt i mammas hjärta, av så stark kärlek att jag knappt vet vart jag ska ta vägen :)

Världen utanför stängs av och det är bara mamma och dotter :)

Tills pappa nyser och Savannah hoppar till och sen ser man hur mungiporna drar sig neråt så sött ledsamt och det kommer en liten rädd snyft. Det är så att man själv drar ner munnen och ååååh nästan gråter åt henne ist :) Mammas flicka får aldrig någon skada..

Sen ligger hon och fortsätter gosa så go så man nästan får en glädjepanik i kroppen att man bara vill krama henne hårt och nypa henne hihi.. men det kan jag ju inte göra, så jag får göra det på pappa ist :-) hihi..

Älskar henne så otroligt mycket att det värker i mitt hjärta :)

Den renaste, klaraste, starkaste kärlek som finns..

Det går inte beskriva vilken kärlek som går igenom mitt hjärta och kropp just nu när jag sitter å kikar på min dotter som är på extremt myshumör..nästan det gör ont av glädje å kärlek:)hihi.ett ögonblick man aldrig vill glömma

Det har blivit att jag sett efterlyst de senaste veckorna. Har väl alltid tyckt det varit intressant, men lyckas aldrig komma ihåg det och det är inte ett program man spelar in och tittar på i efterhand.

Måste säga att det är väldigt intressant att se på, men tror egentligen inte det är så bra att se på. Man vågar ju knappt gå ut och litar inte på någon efter det. otroligt vad sjuka människor det finns eg. hur ska man våga låta ens dotter ens gå ut? eller sin sambo.. eller en själv..

Vad va det nu igår..jo en mamma som pratade om livet det senaste året. Det första av måååånga år utan sin dotter..varför? jo för hon blev nerskjuten förra året av en okänd gärningsman. Mannen är ännu inte fångad så de har heller inget motiv till händelsen. Bara massa frågor, sorg och oro. Hann hennes dotter tänka något? Känna något? Bli rädd? Saker hon inte ens kunde tillåta sig själv tänka på riktigt.. Hur sjukt är inte detta? Hon var inte ens i bråk med någon..inget..det bara kom skott från ingenstans liksom. fy..

Tänk dig att du går ut och du kommer aldrig tillbaka..det är nåt man inte kan tänka sig hända, men varje dag händer det massvis med människor. det är hemskt nog att det händer då det är olyckor, men så "onödiga" dödsfall då det är involverat våld från andra människor är ju..ja..

Vem vet vad de gick igenom för att få sin dotter? att finna någon att falla för, vilja ha barn med, försöka bli gravida, få ett positivt test, gå igenom missfalls-risk-månaderna,allt vad en graviditet kräver (å i vissa fall kan det kräva mycket), en riskfylld förlossning, plötslig-spädbarn-döds-månaderna och sen allt annat riskfyllt. Inte nog med all glädje..att älska en liten människa redan i magen och sedan mer och mer för varje dag, leende,ord, skrapat knä, sömnlösa nätter, läxor i skolan..allt..varje födelsedag..som nu slutade vid 20års åldern..aldrig mer får hon se sin dotters leende, höra hennes röst..

Hur kan någon göra detta mot en annan människa??

Varje gång man hör något nu förtiden så tänker man sig in i att få dom nyheterna om sitt egna barn.. min dotter är 6veckor och det skulle vara ..finns inte ens ord..inte acceptabelt helt enkelt..

För 2 ggr sedan så handlade det om mycket runt omkring här. En kvinna spårlöst borta i falköping - vad gör man om man kommer hem och sin sambo är borta..man får inte tag i personen, man vet inte var den är eller hur den mår..å detta får man leva med varje minut..oron, frågorna..

I Trollhättan hade en tjej gått ut till skogen som var precis bredvid bostadsområde, mitt på ljusa dagen och blev då påhoppad av en man med kniv som våldtog henne. Inte långt ifrån människor i dagsljus.. Han misshandlade henne också.. Tänk dig den äckligaste person du kan och att den personen ens ger dig en kram..bara det kan få rysningar i kroppen..vad genomgår då en tjej som blir våldtagen och förnedrad så? går inte ens föreställa sig.. När han väl tar sig därifrån så ska hon klara sig hem och förklara för sina nära och kära vad som hänt och sedan på ett vis bli "våldtagen" igen genom att gå igenom undersökningar på sjukhus och även alla frågor mm..uuusch..

Hur ska hon någonsin våga gå utanför sin dörr? Jag menar - mitt på ljusa dagen och så nära hem?..

Tänk dig även att vara hennes mamma,pappa eller pojkvän som mötte hennes "nya jag" (ja för samma person lär du ju aldrig bli igen) när hon kom hem och försökte få fram vad somhade hänt.. hur kände dom i sina kroppar och själ.. det måste kokat i dom, samtidigt som de inte vetat vart de skulle ta vägen med sin ilska samt sorg för hennes skull..ont in i själen.. usch.. Denna våldtäksman är heller inte tagen..

Vem vet, han kanske är ifrån min ort? kanske finns här ute..vågar jag ens gå ut?uisch..

De pratade även om örebromannen.. jämförde med hagamannen.. Nåt jag bara tänkte på va - "ja men är han inte fri snart"? Sveriges straff är ju värdelösa..är de ens straff? inte när man ser vad andra gått igenom.. blivit mördade, våldtagna, skräckslagna för livet, plågade..DOM har blivit straffade..oskyldigt straffade för livet.. Men hagamanne och örebromannen kommer ha chansen att komma ut igen och göra samma sak..för Sverige skyddar hellre brottslingars rättigheter än offrens..