För några år sedan vet jag att jag kopierade en text jag läst och sparade i datorn, för att kunna rädda liv. Tyvärr har man flera ggr rensat datorn, bytt dator mm, så man vet inte var detta tog vägen.

Nu kom det upp på fb igen. Så jag tänkte ta chansen att sprida det vidare här.

Det är lätt. Så lätt att rädda liv. Iaf i dessa fall.

Det är 4 enkla steg. Om du ens bara kommer ihåg 2steg så är det iaf 2steg närmare att hålla, kanske din käraste, i liv. Så några få sekunder kan du allt ta till att lära dig detta. Mycket viktigare än många andra saker vi lär oss varje dag.

En vanlig grillkväll snubblade Ingrid och ramlade. Någon erbjöd sig att ringa ambulansen, men hon övertygade alla, att allt var ok med henne, och att hon bara snubblat p g a sina nya skor. Hon var dock lite blek, så hennes man hjälpte henne, borstade av hennes kläder, och gav henne en ny tallrik med mat. Ingrid festade tillsammans med dom andra, resten av kvällen. Ingrids make ringde senare och berättade att Ingrid skjutsats till sjukhuset senare på kvällen, och att hon avlidit kl 23.00 Hon hade fått en stroke!!!!

En neurolog sa, att om en patient som råkar ut för ett slaganfall, får läkarvård inom 3 timmar, har man stora möjligheter att rädda personen. Det handlar om att vi alla behöver lära oss att se tecken på stroke, och att kunna ringa ambulans och vidarebefodra dessa informationer, så att patienten snabbt kan få rätt behandling.

En snabb test består av 4 steg.

1. Be personen att le (det går inte).

2. Be personen att säga en hel mening

3. Be personen sträcka upp båda armarna (det kommer inte att fungera helt).

4. Be personen sträcka ut tungan (den kommer att rulla sig eller vrida sig i munnen.

EN KARDIOLOG (hjärtläkare) HAR SAGT, ATT OM MAN SPRIDER DENNA VETSKAP, TILL SÅ MÅNGA MÄNNISKOR MAN KAN, SÅ KAN VI VARA HELT SÄKRA PÅ, ATT VI BIDRAR TILL ATT RÄDDA LIV, KANSKE T O M VART EGET.....

Ett bröllop är en stor sak. En stor stund. En stor dag.
Även om själva vigseln bara är en kort stund i kyrkan, så har den en enormt stark effekt. Den skapar ett minne för livet. Den skapar tro, hopp och kärlek. Den skapar en känsla inom människorna som är där, som man inte kan få någon annanstans.
En kärlek förmedlas på ett vis man inte kan göra någonannanstans än just där, den dagen, den stunden.

Jag sitter för fullt och planerar bröllopet. Alla stunder och tankar som inte går till min dotter går till bröllopet känns det som :-P Det är mycket att planera och som en detaljist som älskar pilla och tänka de där extra stegen så tar det myyycket energi. Vem vet, tillslut kanske allt blir jätteenkelt - precis motsatta mot mina tankar just nu.hihi
Mycket av mina tankar begränsas ju självklart av ekonomi och att man bor i en liten ort ute i ingenstans haha.MEN det ska nog bli bra ändå :) Så länge jag får förmedla det jag vill. Kärleken jag har för min familj. Min make och vår dotter. En starkare kärlek finns inte.

Eftersom det krävs så mycket energi åt alla håll mat,dricka,fika,tårta,

underhållning,bar,bordsplacering,gästlista,inbjudn
ingskort,hemsida,dekoration

stol,bord,duk,tak,vägg, festhäfte,bil,kamera,vem sköter musik, vem sköter de knapparna i kyrkan, vem sköter den saken där osv osv.. Så väldigt många detaljer i både det stora och i det små. Detaljer man inte märker förrän man väl sitter där och planerar allt. Måste erkänna att ibland glömmer man nästan av vad man gör.

det blir ett slags jobb, som ska vara klart till ett visst datum. Massa små och stora deadlines.
Men så kommer man till en sådan här stund.

Jag sitter med de låtar vi valt ut att ha i kyrkan och översätter de engelska texterna till svenska, så att även de som inte är så bra på engelska, kan förstå vad vi förmedlar. För det är just det. Man förmedlar så extremt mycket genom musik. Texter för mig har alltid varit väldigt viktiga. De kan förklara det man innerst inne känner, men inte kan förmedla rätt. Jag vet att det finns saker både jag och min älskling kommer tänka och vilja säga på vår bröllopsdag, men som

kommer vara svåra att förklara och svåra att kanske "våga" säga hehe. Ja, våga.

För det är ju faktiskt så att gifta sig så står man i centrum och längst fram på scen. Jag må varit på scen och sjungt och pratat inför tidningar och massa folk, men det har inte min blivande make. Så man kan egentligen inte räkna med att han ska våga stå där och öppna sitt hjärta inför släkt,vänner,bekanta. Jag är heller inte säker på att när jag väl står där så kommer jag få fram mer än tårar,tjock i halsen

och stammande :-) Det är ju ändå ett överväldigat ögonblick.
Därför kommer texterna in. De som kan förmedla det vi vill säga. Jag hoppas verkligen att folk läser dom innan och vet vad vi säger när de spelas och sjungs.

För jag kommer känna vartenda ord in i mitt hjärta och själ, när jag går ner för gången till min framtid och ställer mig emot min älskade och ser honom in i ögonen, kommer varje ord stärka den kärleken och känslan vi har just då :-)
De runt omkring oss kan inte komma i närheten att förstå den kärlek vi har, men genom de texterna kan de iaf försöka :-)

Mamma och dotter har sitt pigga-upp-oss-dans. Mamma håller sig dock bakom kameran:-) Men dotter dansar tillräckligt framför, för oss båda