Vår 10månaders sötnos :-)   10månaders busfrö :-)  

Tränar på att stå  helt själv utan något stöd nära   myyys     Dagens solstrålar kändes extra farliga då de var precis där hon badade och kröp runt. Därför fick det bli uv dräkt idag :-)     Bus med dotter..vilka små gaddar som sticker upp över allt. tand tre påväg nu också (hörs och ses det:)  

Idag är vår dotter redan 10månader. Vilken stor tjej. Får sådan ångest över att tiden bara flyger förbi. Det är ju trots allt så att ett litet barn byter ut sig själv mot en ny sig själv med snabba jämna mellanrum. När de väl lärt sig nåt nytt, så återgår de sällan till det gulliga innan. Hon har krupit läänge och fint nu och man ser fram emot när hon kommer gå. Men samtidigt så får man lite ångest..när hon väl går, så lär man inte alls ofta se den söta lilla varelses kropp krypandes och vickandes på hela kroppen på golvet. Ännu ett steg avklarat då. och en ny liten person formas.

ojoj..

Igår badade vi alla 3 första gången i vår gemensamma lite större pool. Det hoppade då upp minnen från året innan. Samma vecka, för det var samma hetta ute om inte värre. Vi satt i poolen och jag var höggravid och svullen. Vi sa det att tänk om ett år. Då sitter vi här med en liten dotter eller son, som kommer vara ca 10månader och plaska och klättra.. Nu var vi här..

I eftermiddag får det nog bli att ta något 10månaders kort. men nu blir det det från de senaste dagarna :)

Jag har en liten dam här hemma som är i gång för fullt på alla vis. Den senaste tiden flyger verkligen iväg, då det sker utveckling på alla dess nivåer varje dag. Bara den senaste veckan har man upptäckt en hel del och oj så stolt man blir :-)

Har jag verkligen skapat denna lilla perfekta varelse? Japp :) Jag får passa på att vara stolt och njuta nu.. vem vet vilket busfrö det är om några år när trotsen verkligen sätter in eller tonåren flyger förbi..hehe..då kanske man inte vill säga lika mycket. Därför tänker jag iaf njuta av varje steg av utveckling hon gör nu förtiden.

Hennes tänder har sett ut att komma sen hon föddes nästan, men av nåt skäl så stannade de upp. Men äntligen kom lilla tandsingen längst fram, nere till vänster för någon vecka sedan.  Man trodde att den till höger snart skulle komma efter, då den var så starkt vit, men den verkar ha tagit en paus. Istället flög en annan tands utveckling före i väldans fart. Från ingenstans så kom igår höger tand, fram där uppe igenom .. hihi..det måste se roligt ut om de två hinner komma upp lite mer synligt, innan de andra gör det..haha.. Jag har läst att många får sina tänder där nere eller där uppe först, men inte en av varje och snett mot varann :-P

Hennes framsteg med talet och förståelsen har utvecklats nåt otroligt det senaste också. Hon har lagt till "pö" (böh som i skräm och tittut) i sitt ordförråd när man leker med henne :)

Hon säger ju tutta och nu senaste veckan även vovve/bovve/ovve. dessa ord väljer hon dock bara att säga när hon faktiskt ser något av det och känner att tillfället är rätt. För säger man till henne så struntar hon fullständigt i det hihi.

Hon har gjort försökt att säga boll och även mjau när vi såg katten som bosatt sig i vår trädgård.. Låter och ser så sött ut när hon försöker och verkligen är nära att pricka rätt ljud :-)

Mamma och pappa har hon ju sagt ett bra tag..mysigt :) Är dock inte så ofta längre, då det finns så mycket nya ord att lära sig haha.

När det gäller förståelsen så går det mycket framåt också. Hon leker tittut själv i sängen och vid bord. Upp och ned och flinar :-P

I helgen höll jag dessutom i henne när hon var nyvaken och hade nappen i munnen. Jag bad henne att slänga ner nappenn i sängen, denna gång utan att peka eller liknande. Hon tog fint ut nappen och slängde ner dne :-) Va stolt man blir i ända in i själen när man ser att hon lärt sig något nytt. :-)

För övrigt håller hon sig perfekt i sina kurvor på Bvc och varken jag eller älsklingen ser fram emot nästa besök då det är sprutdags och tänka sig - då har hon redan fyllt 1år.. var tog den tiden vägen?

Tänka sig att man redan har bebisångest? hihi

Nu sitter lilldamen i sin matstol och tjuter så jag tror fönstrena ska spricka. Hon har tröttnat på att sitta och dansa till musiken som kommer ur datorn.:) Hon vill ist ner på golvet för att ja kanske starta turbon i krypning och ta sig in till tvrummet och där klättra runt i cdhyllorna och dra ner skivor. Jäklar så lång hon blivit. Ställer sig på tå och når allt och gör hon inte det då slänger hon sig snabbt ner och ställer sig på nåt annat ställe och går/springer runt bordet,soffan eller vad hon kan hitta.. fort går det iaf..

I helgen fick vi bygga en liten lekhage i trädgården så man inte behöver oroa sig att hon drar iväg när man badar eller solar.. men vad lärde hon sig då? Jo, klättra upp för altan och trappan.. ner gick ju med..fast med huvudet först..så det är väl inte allt för smart hahah :-) Men nu får man komma på nån mer lösning för att släppa lite spänningar av oro i kroppen när turbo-Savannah är i farten  :-)

Nyfikna busfröt är i full gång iaf. Hon har senaste börjat att testa dra ut lådor till den gräns hon kan och stoppa ner armen och fasta. Då hör man ett skrik av panik. roliga är ju att trots detta så är hon där 5sekunder senare igen :-)

Nu är en ny dag och jag ser fram emot att se vad hon kommer ge mitt liv för upplysningar idag :-)

Om denna dagen blir lugn med nyheter, så kan man inte göra annat än att älska henne :) Hennes hoppande lilla kropp när man kommer på henne med nåt bus hon hon blir rädd och sen flinar :) När hon skickar iväg massa pussuttryck och ljud med munnen eller bara illtjuter av skratt när man busar med henne.. Min lilla skatt :-)

Jag tänkte att detta inlägg skulle klargöra några frågor jag har fått från några av er läsare, efter några bilder på min dotter i en matvagn från Willys.

För det första; Nej jag har inte slutat på Ica. Är faktiskt fortfarande föräldraledig och har en paus från allt jobbtänkande :)

För det andra, pga att jag jobbar på ica, så handlar jag inte bara där. Jag kan väldigt lätt förklara varför egentligen och de flesta borde förstå det.

För det första så har ica och willys inte samma sortiment. Vissa saker finns inte på ica och vissa inte på willys. Jag som är kräsen också, har kanske lite mer att fundera på :-) Jag skulle kunna ta exempel på vissa saker som inte finns på ena stället, men det andra och tvärtom, men det tänker jag inte göra. Men ni kan ju egentligen bara tänka er att willys märkta saker finns inte på ica och icas finns inte på willys. Bara det gör ju att det finns olika smaker och för en som sagt kräsen, kan smaken göra mycke :-P

 Det blir då att om jag måste ha en sak som bara finns på det ena stället, så blir det där jag handlar den dagen. För vem orkar springa in med en hel familj (som består av en kanske trött 10månaders bebis) på två ställen? Det gör vi visserligen ibland om det är lite man ska handla bara men men.. :-)

Sen finns det ännu ett skäl. När folk har semester, så vet jag absolut fleeera som knappt visar sig inne på sin arbetsplatser, för de gärna vill ha just SEMESTER ifrån sitt arbete och när man arbetar inne i en matbutik så är det lite svårt att få semester från sin arbetsplats då man alltid behöver mat eller hur?.. men jag tror knappast att alla dom har skickat in sin sambo över hela semestern..nej nej de har säkert handlat någon annanstans under sommaren också. :-) Jag har visserligen inte semester nu, men jag är ändå ledig; föräldraledig.

Om jag åker till en annan ort, måste jag även där tänka mig för om jag går in på hemköp, willys eller ica för att köpa en glass? eller kanske tom akta mig för ett baguettestånd, då det faktiskt säljs baguetter på min arbetsplats också :-P

Men sen ett av de mest självklara argument här. Handlar alla som arbetar på H&M sina kläder på just H&M? Har alla volvo, som arbetar på volvo? Shit det måste bli dyrt och krångligt att byta bil för att ha just arbetsplatsens märke? :-)

Nej, jag gör som de flesta andra. Lever mitt liv så som behövs för att må bra. Om det är pga pengar, smak, kräsenhet eller märke så gör jag det som passar då. Det är absolut inte för att måla det ena bättre eller sämre än det andra. Jag bara lever mitt liv.

Har ens liv förändrats? Ja något otroligt. Man har en till liten person i sitt liv som kan dela med sig av sina små äventyr, sina skratt, sina arga och ledsamma känslor. det är spännande varje dag.
Men kan man vakna på ett mysigare sätt än detta?

(hur vänder man eg filmade klipp i datorn?)
 
Savannah står upp i sin säng och leker tittut för mamma som är nyvaken :) upp och ned och fort ska det gå :) Mamma måste ju självklart dokumentera och filma det, men då saktas alltid allting roligt ner eftersom det kommer en kamera med lampa lysande i ansiktet på henne :) men lite av känslan kanske ni förstår av detta klippet ändå :)
Enda som saknades var att pappa skulle varit hemma och sett det också, men men..

Här har vi en bild av vad busungen gör när mamma städar golvet med dammsugaren. Ja då städar (?) hon lådorna.. och vad hittade hon? en gammal bebisnapp som hon aldrig använde för hon inte gillade den

modellen. Men nu passade den bra :)

Idag har lillfamiljen gjort ärenden och åkt på lite små "äventyr". Jajo, äventyr var det kanske inte egentligen, men för oss kallar vi det så. Vi började dagen med att vakna när vår lilltjej stod upp i sängen och och snattrade. Jag frågade henne var nallen var och hon släppte ena handen från kanten, böjde sig ner och tog upp sin rosa fina nalle och visade upp den :-) Duktigt. Sen frågade jag henne var tutten (nappen) var och om hon kunde säga tutte. VIlket hon gjorde jätte fint och självklart :) Vilken mysig start på dagen. Har misstänkt att hon sagt tutte i några dagar nu, men nu var det självklart :)

VI packade sedan iväg oss i bilen allihop och åkte mot Herrljunga Loppis. Påvägen kikade vi in i Vedums barnbutik, men fann inget till vår dotter där. På loppisen var det fullt av folk. Inget som föll i min smak just då, men kul att ha sett. Vädret var så skönt och vi skulle ju ändå ta dags promenad någonstans, så varför inte göra det i några andra trakter och synfält än här omkring. Vi packade ut oss i lilla Herrljunga centrum och gick runt. Fast först såg vi en barnbutik :-) Där inne hittade pappsen en t-shirt som dottern var tvungen att ha :) och mamma hittade en klänning:)

När vi gick längs med gatorna så luktade det pizza (åh, inte ätit sen i höstas ju snacka om sugen) och man såg små butiker med små matbutiker. Man fick en känsla av att man var i en liten ort bredvid nån camping. Ni kanske förstår vad jag menar när man går in i (som vi gjorde) en liten matbutik som ser lite B ut och sortimentet är kul att se vad de har :)

Vi gick runt en timme efter att vi först lekt av oss lite i lekparken

  Vi åkte hemåt, dottern sov en sväng och mamma och pappa satt ute och käkade och snackade livssaker.

Efter det tog vi en promenad till och hann hem precis innan regnet började smyga sig fram lite smått. Vi slängde oss iväg för att stor handla till skafferi, kyl och frys. Där framme fick jag en glad överraskning. En ca 1kg tub med Noisettesås :-) Underbart. 1 fanns kvar och den skulle med mig hem. Jag vågade nästna inte låta den åka ner på rullbandet fall någon skulle ta den hihi :) Nu vet jag vad det blir för lördags,söndags och helaveckan mys :) Blir lite jäkligt med VV poängen, men kanske låter Noisetten vinna denna kamp. Har ju trots allt gått ner ca 34-35kilo sen september..

Nu är det middagsdags.

         MUUUUMS :-)

  Tyvärr fick jag inte med bendansen , men nästa gång kanske ;)

Jag satt i köket och matade min dotter. Minuter innan hade ambulansen farit förbi i full fart med blåsljus och sirener. Jag kikar mot fönstret då det låter som en bil kör sakta förbi. Det är en polisbil som blinkar in till oss.
Min första tanke är att de ska vända, för det gör många på vår lilla uppfart. När jag inser att de inte gör det, så tänker jag att de kanske vill fråga om de kan få stå här och stanna folk. Det vore ju bra då

många kör för fort utanför här.
Men när jag går till dörren och jag möter dom så börjar min kropp bli orolig. Vet jag var alla är? Jag skrev väl nyss med sambon.kanske inte så nyss, men de borde väl inte hinna så snabbt till mig? Jag läste ju senast igår om hur många som har dött i år och förra året i arbetsplatsolyckor. Är det min mammas familj? Nej jag skickade ju nyss sms till henne angående ambulansen och hon svarade det var okej. För det var väl hon som svarade? Min mormor och morfar mfl åker dom ju inte till mig för

att berätta om. Min pappa då? Han kör ju lastbil och grejar alltid.. Mycket han flyga igenom huvudet på de stegen mot dörren. Men när de kom ur bilen så började de meningen med att "förlåt att vi kommer och skrämmer dig" och direkt lättade hjärtat lite.

Det hela var inte farligt. Snarare tvärtom. Snarare bra på ett vis. Någon hade sett att vår dörr varit öppen på vid gavel hela morgonen och även igår, samt att bilen var borta och då ringt polisen för att kolla så allt var bra. Vad omtänksamt. Man blir riktigt rörd att någon bryr sig så mycket. Vem får man dock inte veta ju. Skälet var ju att jag vädrar genom hela huset eftersom det är så kvavt och sambon har bilen på arbetet. De var väldigt snälla och trevliga och skämtade trevligt. Jag som samma morgon tänkt på om någon skulle upptäcka mig och min ensamma dotter om jag tex fick en stöt av något pga blixtnedslag eller annat.

När de hade åkt och jag återigen satte mig vid min dotter så kom kroppens känslor sköjandes över mig. Jag skakade och tårarna bara rann. Vilket de gör nu också faktiskt. Någon slags efterchock. Tänk

om det faktiskt varit någon som hade blivit skadad eller dött. Ett sådant besked som många människor i världen får varje sekund :-(
Vilken verklighetsuppvaknande man fick. Jag som ofta tänker för mycket på sådant ändå.
Jag kommer aldrig låta min dotter åka någonstans utan mig nu :P
Men vad glad jag är att jag har en livspartner. Vad hade man gjort om man suttit själv och fått denna nyhet och inte kunnat ringt hem sin sambo och fått stöd.