Japp, då har nästan denna dag gått också då. Skönt. Innan jobbet mådde jag så jävla illa igen..som onsdags och torsdags..verkligen stoppade kräkningarna i halsen. :( Känns lite som bakslag påväg. Har ju fortfarande mått illa pga yrseln men då har det ju aldrig kommit så långt att va upp i halsen typ. Det va det dock idag igen.. timmen innan jag skulle till jobbet va riktig hemsk..va aningen nervös för hur det skulle gå i kassan. Första timmen (av 2) va inte lätt. otroligt snurrig och illamående..trodde inte jag skulle klara hela tiden, men gick tillslut..

Får se hur det kommer vara resten av veckan..om det ska fortsätta åt fel håll igen.. :(

Rätt håll är däremot magen..den växer på och jag tror jag känner lill*n där inne oftare :) Ska bli så kul när pappsen kan känna också..hihi..om han vågar..:)

JApp, då är påsken över då. Av en veckas kvällar har det nog varit kalas minst hälften av dom. Kul, men tar engeri man knappt har.

Hur har blivande mamma mått denna vecka då tro..Onsdag och torsdag slog illamåendet till på gammalt vis igen. Va rädd att få bakslag i framstegen från det, men verkar ha klarat mig. Visste ej hur det skulle gå att jobba, men klarade det iaf. Fredagen jobbade jag också och denna gången ca 2h och gåendes plockandes. Nytt för tiden tillbaka då jag mest suttit kassa. Finns både nack och -fördelar med de båda. Sittandes kan vara skönt då jag har svårt att stå upp för länge ibland, men kan även bli jobbigt då jag inte kommer ifrån, blir otroligt yr och snurrig vilket leder till illamående då jag ej får fokus. detta blir lätt när mycket intryck och även halv snurrar på stolen fram och tillbaka. Svårt förklara för folk. Även svanskotan står ut med mer nu. Börjar bli jobbigt, var jag än sitter.

Fredagen iaf så stod gick jag ju och plocka. Enkelt tyckte jag. Men efter 1h, började kroppen bli mattare och konstigare..bara väntade på att klockan skulle gå. Klarade mig precis utan att bli för dålig. Återigen kände jag iaf att 25% jobba är absolut tillräckligt nu.

Lördagen så skulle vi få lite luft. Solen sken och va underbart ute. Vi gick på cykelvägen och kom typ bara till grannhusen. Inte långt alltså. Gick bra, tills vi stannde och pratade med dom. Helt plötsligt började jag känna hur jag på ett vis kände att jag kallsvettades, benen började bli svaga, jag blev snurrigare, samtidigt som jag kände som att kroppen försvann ifrån mig så kände jag den ännu mer i tyngd..tog tag i david och hoppades vi skulle börja gå snart..fattade inte hur jag skulle klara mig tillbaka. När vi vände oss om för att gå, så försvann ljuden längre bort och synen blinkade svart typ. Ner på marken och sittandes nästan helt borta så blev jag även illamående av allt. Tur man va vid ett dike tänkte jag, men lyckades undvika att spy..gött.. Nu va bara den lååånga långa vägen hem också. Bilar åkandes förbi och tittade på mig vad jag ghöll på med..

Ja usch, jag har aldrig svimmat..men 2ggr senaste månaden nu så har jag varit rejält nära..riktigt otäckt..tappa sådan kontroll..Himlans vad nytt man får gå igenom som gravid :) :(

Hopppas få känna den lill* röra sig idag igen :)