Japp, då va det fredag. dags att väga sig igen och fota. exakt 1kg + sen förra fredagen..igen..happ.. :) så länge det e på magen och inte det andra.. tyvärr tror jag det satt sig lite på fel ställen också.. me not like. har ju inte kläder som det e att komma i. Denna veckan testade jag ett par nyköpa mammabyxor med extra storlek för att kunna gå i nu. De hade jag redan växt ur innan jag kom i dom. snacka om att hormonerna slog slint då..haha..Magen va inte problemet. va la baken och låren :( men men.. här e iaf bild på magen :) den får gärna växa   och här är även några vi bara va tvugna att köpa..så söta :) visserligen vet vi ju inte förrän efter sommaren om vi ens kan använda dom :) beror ju precis på vad den underbara varelsen är för nåt - dotter eller son :)  

Japp..Satt i soffan med illamående och huvudvärk. Fortfarande i sovbyxor och sov t-shirt. Alltså inte det vackraste. :) :/ Men inte heller bh..haha.. Att jag ser allmänt hemsk ut för jag mår så där och har graviditetshormonshud gör det inte bättre.

Iaf, tycker det låter som nån ska ta sig in i sovrumsfönstret som är öppet, men livlig fantasi har jag ju så tänkte mer realistiskt: det är nog snö som ramlar ner från taket igen.

Helt plötsligt låter det som att det slår i bildörr. Denna gången lät det verkligen så. Bor ju nära vägen så har trott det några ggr, men inte varit nåt..Men gick och tittade.

Där utanför står vägverkets bil med två killar i min ålder, som ska ta kort på huset för kolla upp bullerskydd.

AAAhh, tänker jag. Så som jag ser ut och dessutom ingen bh.

Å självklart är alla persienner uppdragna, vilket det inte brukar vara. Men självklart denna gång. Så jag fick ju försöka springa smyga till sovrummet och hämta bhn. (som låg på sängen vid öppna fönstret jag hört dom vid förut - såg de den?:)

Fick springa förbi hallfönstret så de måste sett mig till toan för att ta på mig den åtminstone..pinsamt

Japp, detta är varför man alltid ska gå nästan ordninggjord alltså..

OCH ta bort ringklockan utanför som inte fungerar..de måste ju änna tryckt på den---- kom jag på nu, eftersom de blev så förvånade när jag kom tillslut..

I natt, för första gången på ett bra tag, drömde jag faktiskt nåt bra. Nåt lyckligt. Nåt underbart.  

Visst jag drömde flera olika drömmar. En av dom så jobbade  jag i baren i hem till gården. Haha.. men det va kul :)

Men den drömmen som var när jag tyvärr fick vakna var handlade om min ofödda son eller dotter :)

BB efter förlossningen. Jag höll i den lille. Trodde jag fick en pojke först, men visade sig vara en flicka. Åkte iväg i en säng och hade min dotter i min famn. Klädde den med kläder jag köpt och försökte få några bra kort. Så oootroligt söt. Tittade på henne för att se om hon var en "xx" (namn vi funderat på) :)

Så visade det sig att vi glömt ta med sockarna. Så kom pappa också så va det dags för lillan att äta första gången..sen fick jag tyvärr vakna..attans.

Vill man lämna det? :)

Har senaste börjat vakna mitt i nätterna. Man kan tro det är pga blåsans tryck, men det är det inte. dock känner jag hur full den är varje gång jag vaknar till, men det är inte det problemet jag har. Har två andra.

Det första är att jag vaknar av att mina drömmer är så verklighetstrogna och är drömmar jag inte längre vill vara kvar i. Sådana där som kan vara riktigt hemska lr där nåt utspelas som ligger i ens bakgrund och spelar på ens rädsla för nåt. NI vet sådana där drömmar som är så verkliga att man på morgonen inte vet om man har sagt eller inte sagt en sak till en person eller mer. Så händer några ggr att jag är arg eller ledsen på min partner när jag vaknar till. Därför jag antagligen börjar vakna nu för att jag inte vill känna så i drömmen.

Andra problemet har med ont från graviditeten att göra. Vaknar när jag ligger på vänster sida, av att jag har ont i mellangärdet. Det har blivit mer och mer. Jag fattar först inte att det är därför jag vaknar, men när jag verkligen fattar det så vänder jag mig om eller lägger mig rakt så är det inga problem. Utan just på vänstersidan bara. Det kan nu förtiden t.o.m knäppa till där inne så det känns om jag bara hickar. Hmm.. Måste ligga väldigt konstigt där inne..

Första graviditeten.

Första barnet.

Magen växer.

Mammakläder tar över.

Första korten med nyfödda sonen/dottern.

Första familjekort.

Allt man tar fram om några år, då tiden flugit förbi, för att minnas tillbaka hur underbart det var. Men hur kommer man då se ut?

inte nog med vikt förändringar, men vad gör man åt resten?

Vad ska jag ha för frisyr och färg? Låta växa ut lite nu eller klippa mig igen? ska jag färga håret mörkare igen eller bara fylla i? Hmm..beslutsångest..

Jag har inte haft problemet med vintern så sätt. förutom oroligheter ibland och självklart dyr elräkning. Men nu får den nog ta att sluta snart, för jag kan precis på gränsen dra upp dragkedjan. :) :( Vill inte köpa ny vinterjacka nu precis.Blir ju ändå till att köpa ny vårjacka och sommarjacka.. :)

Tänka sig att det är 3veckor och 1 dag sen vi fick se vår son eller dotter på bild. Inte bara stillbild som denna heller. Utan rörlig, livlig personlighet där inne. Armarna viftade synligt :) Ser ut som haon ska köra gokart :P

Pappa David frågar mig om jag verkligen inte kan känna något? Haon rör sig så synligt förfullt. hihi. Jag känner inget.

Eftersom vi kollade ultraljud i tidigare skede så förvarnade de om att jag kanske inte kunde se nåt vidare. Varje dag  runt den perioden gör stor skillnad med tanke på storleken på den lillea.Men bilden blev chockerande klart :)

Här är vår son eller dotter för 3veckor sen :)

Sitter och tänker på hur overkligt det är. Tittar på min växande mage och stryker händerna över den.:) Undra om

han/hon känner det? Jag har ju läst att haon kan känna av det och reagera till det på sitt vis i magen sen nån

vecka tillbaka. Helt otroligt. Att veta någon ligger där inne med hjärta slående, armar rörande och även hickar :)
Är haon lika uttråkad som jag? tänker haon nåt? men hur då - de har ju inga ord att tänka med. Även nåt jag tycker

är otäckt de första åren innan de kan prata. I början har de ju verkligen inget ordförråd. Hur ska de kunna tänka

:VAD gör mamma, när de inte ens vet om ordet Vad, tex?

Något som också slår mig ibland när jag bara sitter och tänker är att nu är bebisen i magen en könsbestämd. Man skulle kunna se på ultraljud vad det är och skulle nåt hemskt hända så har man inte bara fått missfall, utan mist en son eller dotter. :(

Men så ska man inte tänka. Utan bara det positiva. Just nu har jag en pojke eller flicka i magen. En dotter eller son :) Det gör det lite mer verkligt för stunderna man inte kan förstå det :)