Visst är det otroligt att man kan göra vad som helst, glad,arg,sur,irriterad,ledsen,stressad,okoncentrer
ad,busig, laga mat, städa, dansa, sjunga, sitta här..vad som helst och det kan tappa all mening och poäng och man bara blir helt fast med sin blick på sin söta underbara lilla dotter :-) Man bara ler så stolt och förvånat..hihi..

Jag satte mig precis här vid datorn för kolla vädret och pappa stod vid bänken, när vi båda hör att det "smäller" till lite svagt. Båda vänder snabbt sina blickar mot Savannah. På golvet ser vi att hon rullat över till mage helt själv :-) :-)

Det som lät var att hon hade sitt babygym stående över/runt henne och det flyttades ju självklart, när hon rullade på det, och puttes då in i bordet. Tur va ju att den va i mellan annars hade hon själv kanske rullat in i bordet busen..vilket va vår första tanke, att hon slagit i huvudet, innan vi båda inser att hon faktiskt rullat över själv :-)

Va stolt man blir :-)

Vi testade att lägga tillbaka henna och jag skickade iväg pappsen att hämta filmkameran,samtidigt som jag tog den vanliga kameran och vårt lilla underverk visade stolt upp sin nya kunskap. Vände över flera ggr utan problem. En gång så va hon nästan påväg att rulla ett extra varv..hihi :)

Men va snabbt barn lär sig. Vi har tränat henne några kort stunder senaste dagarna bara och idag så fixar hon det själv. Nästan så jag slår mig själv på fingrarna att jag inte tränat henne lite tidigare. Eftersom hon lärde sig så snabbt nu, så tror jag starkt att hon hade kunnat göra det förra eller förrförra veckan också :) Kanske inte tidigare än så, men hon har ju varit igång tidigare. Men en annan har inte fattat att tiden gått så snabbt och det är dags att börja träna saker. Hon va ju nyss en sådan liten stillaliggande bebis. NU är hon högst rörligt och lär inte bli mindre. Osch nu får man verkligen ha koll..:)akta julgranen hihi

Kvällens lilla bus. Visst löjligt, men ibland måste man ju få lov att vara löjlig. Vad är livet om inte skratt utan nåt vettigt skäl? :-) Så länge det inte skadar någon så behöver man väl inte bete sig som vuxen varje stund (det gör ju inte folk när de dricker tex:)

Jag satt med sambons (David) telefon och låtsades försöka skicka iväg ett sms till min morsa (hans svärmor:). Han undra vad jag gjorde och jag sa att jag skrev att han gillar gå i tjejkläder :)

Efter det försökte han ju självklart ta mobilen ifrån mig. Jag sprang in på toaletten och låste in mig med båda mobilerna.

Han försökte låsa upp med saker i låset utifrån och han va inte långt ifrån, då jag försökte hålla emot och skriva samtidigt. :)

MEN lugn, jag är inte så elak att jag skriver så från hans telefon, MEN jag kan ju låtsas att jag är det hehe.. Jag tar min mobil och skickar till min morsa och säger till henne att skicka ett sms till David där hon svarar på ett sms han skulle ha skickat där det står att han gillar gå i tjejkläder.

I detta läget vet så är jag ju inte så taskig, bara busar lite :) Sen raderar jag smsen från min mobil och går ut igen. Han tror då att jag

raderat vad jag skickat ifrån hans mobil (eftersom jag gömde min mobil inne på toa), men han vet inte vad jag skrev. Jag bara fnissar.

Han frågar mig om jag skickat och frågar om jag LOVAR det. Jag ljuger nämligen inte om jag säger att jag lovat det. Så jag bara skrattar

och försöker ducka frågan genom säga det är ju taskigt att fråga så..det e fusk hihi.
Efter en liten stund så får han ett sms från min morsa där hon skriver typ
"Jasså. Det hade jag ingen aning om att du tyckte så mycket om att gå i tjejkläder. du kanske önskar du va född tjej :-) "
Å David tittar på mig chockad att jag skrivit till henne,samtidigt som han skrattar och jag skrattar högre och högre och tårarna bara

rinner. HAHAHAHA.. Fasiken vad jag ångrar att jag inte hade startat filmkameran innan. Hade verkligen varit kul att se efteråt.
Han står halvböjd och skrattar samtidigt som han rör i maten och Savannah ligger på golvet med huvudet vändandes mot mamma,mot pappa,mot mamma,mot pappa - vad gör dom :-)
Han svarar henne: "ja särskillt runt jul"
å jag skrattar ännu mer för tänker att nu får morsan sig ett skratt också. Haha..
osch osch.
Smsade till morsan sen och skrev vad vi skratta. Hon bara tycke va dumma vi va haha :-)
När jag sedan berättade för David om allt så tyckte han ju det va smart :)

Idag när jag vaknade så hörde jag min lilla flicka smågrejsa i sin säng, vid fotändan av vår säng. Jag kikar fram från mitt täcke och där ligger hon. Halvsovandes, med huvudet fram och tillbaka nära att vakna. Jag tar mig fram från värmen under täcket och kikar ner på henne. Såå söt i sin nya färgglada pyjamas :)

Jag kikar runt efter hennes napp, som kan hamna var som helst nu förtiden så hon på nåt vis slänger iväg den hihi. När jag hittar den så ger jag henne den och hon somnar om. Jag kryper återigen ner under täcket och myser lite slumrandes.

Efter en stund igen så hör jag hur hon ligger och grejsar, denna gången vaken. Men hon har inte behovet av att gå upp, nej hon myser ist där borta, så mamma kan ligga kvar och mysa också. Helt underbart. Man hör vinden blåsa kallt utanför och tackar för att man ligger skönt under täcket. Samtidigt ler man av tanken av att man hör Savannah mysa också. :) Redig tjej.

Bara pappsen som saknas :/ Men höll iaf på att smsa lite med honom just då, för han hade rast. Opersonligt ja, men man iaf utbyta säga godmorgon,sov du gott,drömdes det nåt trevligt, hur går det på jobbet, älskar dig osv:)

Sen gick jag och gumman upp och myste i soffan framför tvn, några tända ljus och lysande pyntad julgran, då hon skulle äta. Riktig gosig stund.

Ikväll blir det att slå in de julklappar jag glömt att slå in, vilket blir kul när jag har köpt nya inslagspapper. Blir även det mysigt när lilltjejen kommer ligga bredvid och jollra för fullt..många åsikter och tankar från henne nu förtiden :-)

Ska också lyckas besluta vilka som blir julklappar och vilka som blir presenter om nån månad, till sambon, då jag kommit på och råkat köpa alldeles för mycket till honom redan. Dock inget köpt till brorsan. Är väl konstigt hur det funkar..

skulle med hem (synd det inte var en levande bara..men men).

Igår beslutade vi att åka till Skövde och shoppa lite. Första gången storshoppning sedan väldigt länge. Visst vi har varit 2 små svängar till Lidköping sedan Savannah föddes, men vill helst inte vara där länge med alla virus.

Gillar heller inte ut och fara nu när alla idioter på vägarna tror de kan hantera allt och är odödliga. de tänker inte på att vi andra inte är odödliga och kan faktiskt skadas eller dö när de leker med våra liv..men men..

Iaf, det blev en heldag och osch det kom med en hel del hem. Hade en del rabattlappar så snart gick ut och var ju självklart tvungen att passa på.

OJ va lätt det är att handla till Lilltjejen här hemma. Har alltid drömt om när jag ska handla till henne. Å är det så här lätt att handla till henne på vinternt, så vet jag inte hur jag ska klara av det i sommar, då det kommer va de mest underbara sommarfärger, som jag ÄLSKAR (olika ljusa och starka gröna,turkosa,rosa,gula och ja allt). Färgerna har ju så många skalor och på sommaren blir de ju helt livsfarliga för min plånbok. Att jag dessutom har en liten tjej att köpa till gör det inte lättare. Små kjolar,klänningar mm. Göra så där dock söt. :-)

Igår kom det med endel saker hem som sagt - mycket var väl helfärgade bodys med färger hon passade i, men fick även hem lite annat sött.

Bla en vårjacka (ja jag vet, inte nu kanske, men den va ju sååå söt :) och hennes första lilla kjol :-)

Jackan hade ju även en söt liten rosett på luvan. Mysigt.

På korten här ser de dock väldigt stora ut kläderna, men i verkligheten är de så små - och ni vet ju att allt smått ser ju så där eeeextra mysiigt sött ut :-)

Ska ta kort på henne i det senare - om hon tillåter förstås hihi.

Köpte även en liten julklapp till henne. Den bara hoppa på mig..hade jag inte planerat hihi. En liten katt, som kunde röra sig och göra mjau ljud. Klart jag måste ha den. Det va ju dessutom kissekatt. inte bara hund. Visst jag gillar dom med, men mamma är ju kattmänniska. Toppen tänkte jag. Det var som skrivet att den

Vilken skön helg. Det är sjukt att man knappt någonsin har 2 dagar ledigt med hela sin familj och ändå är jag mammaledig.

Men denna helgen va det äntligen på tiden att inte slösa bort livet på hjälpa resten av världen och faktiskt njuta med sin egna familj.

Vi har passat på att vara hemma hela helgen och ta det hyfsat lugnt.

Hade lite besök igår och sen fick vi faktiskt hela eftermiddagen och kvällen utan stress. Vi passade på att klä granen också. Mysigt.

Idag vaknade man utav solen som smet in i hörnet av fönstret, när vi sedan såg att det var vindstilla också, så va ingen tvekan - vi går fram till butikerna och köper Savannahs samlingsbok av disneysagor.

Helt vindstilla runt -8C, sol och nästan klar himmel, så trallade vi iväg. Osch min kondis är värdelös nu förtiden, vilket inte blev lättare med snö och is under och framför hjulen på vagnen.

När vi gått fram ca 3-4km så va det dags att vända och gå lika långt tillbaka igen. Himlen började skifta färger till rosa,lila,gula och oranga. DUmma dumma mobil som inte går zooma. förstår inte logiken i den teleskaparen.

Lilltjejen har varit jättego. Märks att hon är i utvecklingsstadier. Ena stunden så är hon lite små tjurig för att hon inte får hoppa mer eller vad hon har fått för sig då hehe..och för att framföra detta så har hon kommit fram till att hon kan göra ett tjutande ljud haha..

Verkar som hon börjar drömma små mardrömmar ibland också då hon vaknar till efter 30min sömn och bara skriker..tokigt..Dock bara hänt 2ggr, men konstigt va det.

Sen har hon för övrigt kommit på ännu mer sköna ljud - dra in skratten och låta skojsigt..mysigt..Hon älskar också att sova under filtar och snuttar. Allt hon kan hitta drar hon över huvudet och myser till det. ligger och små kikar eller somnar så. Samt att bara ligga och pilla med sina små fingrar. Ser så skönt ut när de grejsar över filten.

För övrigt så letar jag som en galning efter två nappar. Kan inte förstå vart de tagit vägen. Hon springer inte runt med nappar längre och jag tar inte med mig dom ut längre, för hon har en fast i sina ytterkläder och den är hemma. Hade en försvunnit så hade det ju inte varit lika konstigt, men två stycken försvann över ett dygn typ. Känns som jag vänt hela huset upp och ned. Å jag älskar söta nappar. Kräsen. den ena här va min favorit och verkar inte finnas på nätet eller nånstans. störande.. Men mest av allt börjar jag bara bli rejält nyfiken på vart det tagit vägen bara..få ett svar :)

             Då va det en ny dag och nya tag. Idag visade vågen viktnedgång och det gjorde mig jätteglad och gav ännu mer inspiration till dagens promenad med två andra tjejer och deras småttingar.

Vikten har stått still på sitt xx,6 ett tag och visst det gick iaf inte upp, men för några dagar sedan gick det upp till xx,3.. då blev man deppad. Undrade hur fasiken detta skulle gå..vad ska jag göra.. Efter några dagar gick det dock ner till xx,6 igen.. skönt iaf.. men idag va den nera på xx,1. nästan nytt kilo :-)

Så vid 13 gick vi ut och gick igen och osch så underbart väder det var. Solen sken och lyste upp hela åkrar täckta av glittrande snö. Vinden va knappt och trots ca -8 så blev man nästan varm. Sen va ju visserligen min kondition värdelös..shit va jag flåsa,svettades och ja såg allmänt knasig ut haha.. men tryckte på vagnen genom snön och stannade upp för att fotografera ibland.

När jag väl kom hem så ville jag verkligen inte gå in än. Savannah stensov i vagnen också, så tog skyffeln och grejsa lite svagt med telefonen i örat och tjöta med morsan lite. Va frisk och fräsch man känner sig efter att ha gått..ojoj.. :-)

Passade ju också på hämta ett beställt paket med lite saker till Savannah/julpynt.

Lite klossar som hon ska få i julklapp. Sådana där som är mjuka och låter lite :)

Rött påslakan och örongott + spjälskydd till henne så hon också får julmysigt:) visserligen är det lite stort. till när hon har större täcke mm. Men det går väl lägga ordning lite för finhetens skull i år redan elle? :-)

Ska ju ändå passa på att klä granen ikväll också, om hinner.

Nu vaknade lillstumpan efter somnat till under en röd julfilt på sin fäll :) Hon ääälskar att dra upp den över huvudet och ligga mysandes och titta på mamma för att slumra till en stund och sen ta nya tag :)

Satt igår kväll och såg på efterlyst. Programmet handlade inte bara om brotten som man ska lösa nu, utan va även tillägnat till några av

offren för brutala mord och våldtäkter.

I slutet av programmet så satt bla de två systrarna till Elin Kranz, som försvann och blev funnen mördad i GBG i september 2010.
Ni kommer ihåg nyheten om den 27åriga tjejen, som åkte spårvagn efter varit ute med några kompisar och aldrig kom hem.
Det är hemskt, men många ggr tänker man inte mycket på nyheterna längre, för det sker så ofta, så det blir "aha igen. usch".
Men när man ser sådant här så får man en annan tanke och syn.
Det blev personligt. De visade inte "bara" ett namn och bild utan levande rörelser. De hade med filmklipp på henne när hon pratade

med sin syster, när hon satt bland folk på nåt kalas eller liknande osv. En livs levande människa. Andandes, sjungande, pratande. En

individ som fanns för några månader sedan. Som deltog i andra människors liv, påverkade andra människor med hjälp och glädje och

problem. Någon kunde prata med henne  om sina killproblem, någon kunde vara förälskad i henne och någon kunde skratta med

henne och någon kunde ringa henne och gråta ut. NU kan de inte göra detta längre. Varför? För hon är död. En död som ingen människa

ska behöva uppleva. Brutalt mördad.

För att göra det ännu mer personligt och verkligt så pratade även hennes två systrar. Eller ja, pratade, den ena klarade nog inte riktigt av

det och den andra log satt med tårar i hals, hjärta, själ och ögon.. Att hon överhuvudtaget kunde prata så bra som hon gjorde är för mig

otroligt. Hon berättade att hennes 27åriga syster flyttat till henne i somras för att plugga. Natten i september hade hon inte kommit

hem vid 03 och hennes syster sa att hon tänkte ju självklart inte det värsta, utan mer "va konstigt". Nästa morgon hade Elins kompis

ringt och spelat upp det röstmeddelande som Elin lämnat i telefonen på natten, då hon blev mördad. Detta är privat mellan familjen

och polisen, vilket bara det i sig tyder på att det måste vara väldigt känsligt.
När detta samtal spelas för hennes syster så inser hon direkt att hon måste ringa polisen. Där hon upprepar att hon måste anmäla

henne försvunnen och förstår de det.
Jag missade lite i mellan, men om jag inte missförstod så stod hon på nåt torg eller liknande, när polisen ringde och sa att de hittat en

kropp..
När hon skulle säga detta så ryste man. Hur verkligt känslosamt hon berättade det att det gick rakt in i hjärtat. Hur hon inte valde att

sätta sig ner, utan hennes ben valde det. Hur hon kände att hon kan inte tappa kontrollen där, utan måste gå hem. Polisen sa även att

denna kropp gick inte identifiera, om det var en man eller kvinna.
När man hör detta så slår det slint inom en.. hur denna stackars människa fått uppleva sina sista timmar. OM de va plågsamma. Man

bara ber att hon dog först och de gjorde vad de nu gjorde efteråt. Det kan inte vara lite saker som gjorts om man inte kan känna igen

det. fyy..ryser i kroppen. Hur hennes syster klarade sig igenom denna stunden och sedan gå och samla familjen för att berätta detta.
Hon berättar sedan hur hon går upp och där tappar kontrollen. Skriker, inte vill leva, slutar andas tom.
Att läsa det här ger ingen känsla mot när man såg henne försöka förklara detta..hur hon klarade det.

Hur klarar man leva med vetenskapen om att ens syster blivit så brutalt mördad? vilken skräck hon måste genomgått och smärta.
Hur vännen måste leva med att inte svarat.
Vad sedan inte gör det lättare är ju Sveriges skämt till lagar och straff..livstid är nästan en 8del av ett liv. Om man ens får det. För varför

inte få att man är sjuk när man gör det, och sen friskförklaras och då bli friad. Inte ens då får man fängelse.
Så om en alkoholpåverkad person kör ihjäl någon, ska han då skylla på att han var full då och hade inte gjort så nykter. Att han nästa dag

mår dåligt och sen blir bättre?
Nej!!..

Varje gång jag hör någon hemskt nu förtiden så går automatiskt hjärtat och hjärnan till att det skulle lika mycket kunna varit min lilla

dotter. Min dotter kanske en dag går ut och inte kommer hem för någon sjuk jävel gör någon så....EVIL...Skulle min dotter försvinna från

mig av någon anledning så skulle livet vara ..inget liv..inget leva för..om hon dessutom genom gick vad Elin gjorde..ja..vad finns då att

leva för? mer än hämnd, då Sverige inte gör nåt.. I Sverige är det viktigare att hjälpa och ta hand om dom som ger ondska ett ansikte, än

ge offren dom skadas och offren som lever kvar med vetenskapen och känslorna, familjerna det vill säga, någon slags rättvisa..som inte

ens finns i närheten av egentligen, men ändå..

...Du kan komma in med röda kinder, men ändå inte ha bränt upp huden..