Nu i morse så satte jag mig som vanligt i soffan med lilltjejen för att ge henne sin frukost :) Brukar bli att vi sitter där och myser en stund till nåt på tv för mamma, men idag blev det för henne..eller ah, för mamma också på ett vis..även pappa kom och tittade.

Ja, disneydags var på tv och för en gångs skull var de gamla klassikerna man själv såg som liten. :-)

Först kom lilla sjöjungfrun Ariel med sina små kompisar; Sebastian krabba och fisken Blunder. Vilka charmiga karaktärer. Fler charmerande figurer kom efter, då Kalle anka återigen hamnade i bråk med de små söta ekorrarna Piff och Puff.

Vet inte om jag ens tänkt på att de pratar engelska förut? :) Man hör bara deras små söta röster, som man kopplar till programmet, inte språket. Man kan verkligen sitta och skratta och le åt de söta små svansar som viftar när ser en JÄÄÄÄTTE NÖT :-)

Nu när man är äldre kan man verkligen tänka på detaljer, hur de tänkt när de gjort de olika figurerna samt handlingarna. Så orealistiskt, men ändå så verkligt i den världen :)

SKulle mycket gärna ha en dvd skiva(eller ah, det blir nog mååånga skivor såfall:) med disney dags gamla klassiker.

Tex Luftens hjältar, Långben & svartepetter med sina barn, Joakim Von Anka, Knattarna, Sjöjungfrun, Aladdin mfl.

Både jag och sambon skulle lätt kunna sitta förtrollade framför tvn ihop med vår dotter när hon växer upp.

Förr va bäst.

Det tråkiga är att nu förtiden när de har barnprogram så är de så..hårda på ett vis. Vassa kanter så att säga. Tråkiga färger mm. Direkt efter Piff och Puff så kom mer av dagens tecknat och då gick vi iväg direkt. Några nissar med tre kantiga huvuden och ja, inte alls de "mjuka" goa former, färger och kontraster som var förr. Förstår ni hur jag menar?