Igår fick lilltjejen ta andra dosen av vaccin, vilket betyder ett stick i vardera lår. Usch stackarn. Första sticket gör ont med själva sticket, men andra gör ont av själva vaccinet så är alltså lite värre. Trodde att gumman skulle vara mer "medveten" om smärtan denna gång, då hon är större och förstår känslor och smärtor mer. Så mamma och pappa var lite oroliga för hur stackarn skulle känna.

När vi gick in så var det tre stycken i det lilla rummet. Å stackarn som ibland kommer in i fasen - rädd för nytt folk blev en stel liten pinne med mungipor som gick ner och ögon av rädsla. När mamma förklarat situationen så pratade de lite mer på avstånd + att två försvann ur rummet, eftersom de inte behövdes, och då lugnade det sig allt och lillgumman vände på sig och kikade så stolt på magen på allt :)

Sen var det dags för sprutorna. Det började komma snyftande och kom en tår med lite skrik när andra sprutan togs, men när mamma tog upp lilltjejen så kramades vi hårt och pratade mjukt med varann och då lugnade hon ner sig rätt omgående. Stark gosig tjej :) Mammas flicka det.

Hon var inte hellre tröttare under kvällen, snarare tvärtom. Det skulle hoppas och grejsas och fick hon inte det, så kom det några bebissvordomar hihi..

Idag däremot så har hon varit slöare och hängigare, men vaknar efter 40min,30min och är fortfarande trött och skriki. Testade febern nu och hade 38.1 inte mycket kanske, beroende på om hon har högt eller lågt vanligen. har hon som mamma så är 38 mycket.

man sitter och klappar på henne, men inget riktigt hjälper..får nog bli lite alvedon när hon vaknar om en stund..stackarn.. va det gör ont i hjärtat på en när man vet att ens barn inte mår bra.. bävar inför magsjukor,feber och annat de får ont utav under livets gång. Man vill ju bara ta det onda i från dom..