OJ, kom knappt ihåg hur jag kom hit. Har inte bloggat sedan i vintras tror jag. Men fick nu ett sug när tankarna och känslorna flög runt. Varför? Jo, för ett år sedan idag satt jag med nerverna överallt.. det var nyfikenhet, glädje, spänning och samtidigt oro och rädsla för så många saker.

Jag var då nämligen höggravid med mitt andra barn och skulle in nästa morgon för ett planerat kejsarsnitt.

Jag hade ju gjort det en gång tidigare. ca 2 år tidigare, och var nog nästan lika nervös då.

OM jag ska vara ärlig, så vet jag nog inte vilken gång som är värst. Första gången då jag inte visste något hur det skulle vara, eller andra gången när jag visste.

För självklart visste jag att det gick bra både jag och bebis överlevde utan problem, men andra gången har man redan ett barn och är ännu mer rädd att något ska gå fel, för det då även kommer drabba henne.

Vår då nästan 2åriga dotter kände nog på sig att det var något den kvällen, för när vi skulle försöka (som om det skulle gått ändå med dom nerverna :-) somna tidigt så vaknade hon och ville bara vara med mamma och mysa i sängn vid tolvslaget typ. Något hon stortsett aldrig gör. Men det var riktigt mysigt.. MAn blev starkare, samtidigt som man kände att hon fick den närheten om något skulle gå fel..hemsk tanke, men ändå..

tänk om något skulle hända mig..?hon skulle bli utan mamma.. eller om något skulle hända vår nästkommande skatt..det skulle även drabba henne då jag skulle bli totalt förstörd..även hennes pappa såklart..

Men för att undvika tänka på alla what-if negativiteter, så tittade jag på den extrema magen som sparkade för fullt och drömde mig till operationssalen där jag mindes den mest underbara känslan man kan uppleva..ljudet från sin nyfödda dotter <3 . . när man hör hennes andetag igenom gurglande gegga i munnen och allas gratulationer.. Känslan när man sedan såg den lilla (eller i vårt fall stora:) underverk som kikade på mig..och jag kikade för fullt om det var en tjej eller kille.. Vem var hon lik?..alltså denna känslan fick ta över alla oroliga nerver jag hade..det var den känslan som vinna nästkommande dag också..vilket den gjorde..

För den 13aug 2013, gick vi ut från huset med vår sovande nästan 2åriga dotter kvar med barnvakt, och satte oss i bilen mot sjukhuset.. Samma tid som sist.. Man minns musiken..man försöker ta in allt..

Varje gång ser det ut som vi ska åka utomlands för vi kommer med dragresväskor efter oss..en för bebisens kläder, en för mammans och en för massa underhållningsprylar ( bok att skriva ner allt efter förlossningen och närmsta dagarna, kameror mm).

Vi gick och ringde på dörren till förlossningen och välkomnades in. Vi fick exakt samma rum som förra gången att förbereda oss i..lite komiskt :-) In kommer samma kirurg och skämtar..narkosen kommer, sköterskor kommer, klär om oss, fotar lite mm.. och sen bär det av.. spinalbedövningen..det mindre roliga..aj aj..well well..man lägger sig ner och man känner hur det börjar röra runt i magen..det dras och flyttas.. man hör hur det suger och jag tjatar på David att fotografera, men han är förstelnad och vågar inte titta..sköterskorna flinar och tar över :)

Efter en stund hör man skriket..och man får se ännu en liten tjej..inget lik sin syster (då:).. återigen har man fått uppleva den ultimata glädjen!

Jag får henne på mig undertiden de syr ordning mig och sen bär det av tillbaka till rummet.. där myser vi med vår nya familjemedlem och får vår mycket efterlängtade frukost (speciellt för en som inte fått äta på länge pga operation..

Imorgon är det redan 1 helt år sedan denna damen kom till oss.. Grattis till vår Underbara dotter och lillasyster Hailey på din (imorgon redan) 1års dag..

(undra om hon har åldersnojja och därför hon inte vill somna nu? :-P )

Romantiker; hopplös sådan..kärlek..mäktigheten i det..

Film/seriefantast; inlevelsen,handlingen,närvaron

Musik;röst;text...

Allt detta handlar om känslor. Allt detta är något jag alltid varit vääldigt intresserad av. Tolkningar. budskap.livet Att då få allt det i samma ögonblick blir starkt för mig . Jag går in i en djupare tankevärld på något vis. Lever mig in i känslan som förmedlas.. Endel av er kanske kan förstå en del av det jag försöker beskriva.

Som nu. Jag ser slutet på ett program där det handlar om ett par som kämpat för varann länge, men de har fått gå igenom massa hinder. I denna scenen blir det ett farväl. ett stopp på den cirkel de gått runt i så länge. Man får då se att dessa två skådisarna verkligen kan hantera agerandet så bra att man lever sig in i deras känslor. att karaktärerna får liv och faktiskt inte bara är på tv. Den känslan har ni kanske känt av lite när ni sett någon film någon gång..när någon dör, föder ett barn eller annat känslofyllt..De agerar så trovärdigt att man inte kan låta bli att fälla en tår.. många av er tjejer där ute vet nog vad jag menar :P

Att de då i denna scen har kärlek  är ju självfallet, men när de även sätter in en låt som börjar såå passande in i deras agerande av farväl gör att man faller djupare in i scenen och dess känslor blir som en verklighet för en. Dessutom har låten en text som är stortsett skriven till deras historia och text är en oootroligt viktig sak inom musiken.det ger liv i låtarna. När låten börjar med piano och en röst...ja jag kan knappt beskriva det.. det låter som jag babblar osammanhängande nu va? :) Men det är är min poäng kommer in..

Kärlek, film, musik..tre stora saker för mig(och världen). när de slås ihop och faktiskt lyckas

få det till några minuter av mäktighet så blir jag som tagen..jag kan gråta.. Nu vill jag ha mer.. Ja visst e man knäpp eg.. man vill se en film som man vet man kommer gråta till.. Ja det är precis vad jag vill.. Få den där känslan när man kan minnas all hjärtvärk man själv gått igenom vid avslutande förhållande osv..bara för att nästa sekund inse att det var värt det, för nu sitter man med sin man bredvid sig och sina sovande barn uppe..det blev ett hopplöst romantiskt slut tillslut :)

Har ni tips på någon film? Kvittar om jag sett den..bara sugen på hamna i drömmarnas värld..

http://www.youtube.com/watch?v=rHVlW5K5jCc från minut 16:05 ca

Idag är det redan 1 helt år sedan vi stod i kyrkan och lovade varann evig kärlek :) En dag som var sååå mycket kallare och absolut finare än idag.. tur var väl det :-)

Den morgonen kikade man på termometern och såg -18C. Idag ett år senare står det ca 0C.

När man då kikade ut genom fönstret så låg det glittrande gnistrande vit snö på marken från solens strålar och vinden var helt stilla. Idag ser man dystert mulet väder med snöblandat regn och vinden igenom träden ger en fakta att det faktiskt är så kyligt ute som det ser ut.. Man kan inte tro det, men hellre - 18C och fint än dagens väder..

Jag kikar på min blombukett som jag hämtade upp förra året vid 11 tiden.. den var då limegrön och vit med lite svarta detaljer.. Idag är den gulaktig, men ändå antikt stilig :)

Jag ställer mig idag på vågen och väger ca 3kg mer än vad jag gjorde för ett år sedan, då gravid i vecka 13.. Efter den veckan gick jag upp ytterligare hmm..ca 23kg. Av dom är 20kg borta idag..men kvar återstår det 3kg  +  de 5-6kg som jag gick upp de första 13 veckorna också..

Av alla dom kilona kom ju självklart något positivt. För ett år sedan stod jag som sagt gravid i v13 med vårt andra barn, som idag är en liten tjej på 5, 3/4 månad :) Dessutom var vår äldsta dotter förra året ca 1,5år och idag är hon alltså 2,5år.. Mycket skillnad på båda barnen kan man ju absolut säga :P

Det kommer nog bli en mysig, intressant och skrattande tid framöver.. Varje dag ser man hur lilla Hailey växer och utvecklas. Ja, varje dag kan faktiskt göra skillnad.

Tro det eller ej. Den person hon var förra veckan kan ha förändrats till en ännu mer framåt, nyfiken, smart och skojsig person. och absolut en mer bestämd person :) För vilja har hon hihi. Att sitta och titta på henne försöka göra något nytt som att ta en sak liggandes lite för snett framför henne, komma framåt i gåstolen eller bubbla med munnen, får iaf mig att få värk i ansiktet efter att suttit leende så länge. Man ser verkligen hur hon funderar och hur hon blir smartare. Man kan inte låta bli att skratta när hon sitter i stolen och kikar när pappa och storasyster kastar boll mellan varann och hennes huvud går i rekordfart från sida till sida efter var bollen hamnar.

Nu börjar det ju komma allt mer ljud och försök till kommunikation med oss andra i familjen, vilket får mig att minnas hur Savannah var i den åldern. Hon var ju då ensamt barn.

Jag kan bara tänka mig hur Hailey kommer att försöka ta kontakt med storasyrran det närmsta året och försöka få henne att förstå, att leka och att skratta åt henne..ojoj jag drömmer mig bort.. vilken tid.. Om man trodde det var mysigt att se på dom tillsammans nu, så lär det bara bli bättre och roligare :-)

Tänka sig att jag skapat dessa personer. Att bara för att jag och deras pappa träffades och tog oss hit vi är idag, så existerar dessa två små tjejer och de kommer för alltid vara systrar. Det är dom två som kommer växa upp ihop och skratta med varann, gapa och skrika och slänga igen dörren mot varann och fnittra över pojkar med varann..De som kommer teama ihop sig mot oss i tonåren och förmodligen vinna..ojoj.. Med pappas charm och med mammas beslutsamhet..vad har vi gett oss in på? :-)

Visst gör den..? På söndag är redan vår andra dotter 5månader. Var det inte alldeles nyss hon låg i

magen? Samtidigt känns det som evigheter sedan. Minns det inte. Kan titta på denna hemska efterblivna klump till mage (kassa magmuskler efter min eeextrema mage som de flesta sett) och tänka "hur fasiken fick hon plats där inne??" har jag dessutom gått igenom det två ggr?? Många minnen kan flyga förbi nu förtiden.

Här om dagen gjorde jag spaghetti och köttfärsås och tittade på den tråkiga färglösa färsen när den bryndes i pannan och mindes som igår hur det var förra januari.. när jag gick förbi den pannan och fick springa iväg mot toa och spy av doften..haha.. kan skratta åt det nu, men det var verkligen inte skoj att må så illa i gravidteten..speciellt inte när man var mitt i flytt, sälja hus och sista bröllopsplaneringen..

För ja just det, för ett år sedan var det bara 3,5 veckor kvar till vårt bröllops skulle skapas..alla våra bröllopsminnen. mycket var nervöst inför dagen..hur skulle vädret bli var ju bland de största frågetecknena..februari är ju kanske inte en all för säker dag för fint väder...men vilken månad är det egentligen här i Sverige? :P Men jag ville ha min mysiga varma (med varma menar jag kärleken som värmer upp oss, från kylan utanför:) <3 kärleksfulla dag.. med tända ljus för att tända kärlekens

låga när mörkret och kylan var utanför..romantiskt tycker jag..å jag är ju hopplös romantiker.. Men men inte alla som såg det så.. vet inte hur många ggr mormor frågade mig vaaarför jag tog en sådan dag..vaaaad gör jag om vädret blir fult :) ja du mormor, vad hade jag gjort om det spöregnar och åskan på sommaren då? varit mulet och dystert som gav huvudvärk? änna värre problem ansåg jag ju då. på

vintern var man ändå förberedd på det kalla.. Men vi behövde inte oroa oss..nej då..dagen blev heeelt underbart perfekt. -18 C stod termometern på när vi vaknade den morgonen och brrr va nervösa vi

blev. Men andrenalinet höll uppe värmen..iaf på bruden som sprang runt i axelbandslösklänning och inget över.. :P Solen sken, träden stod stilla av vindlösheten och snön glittrade fint över alla landskap man såg..och ja, landskap såg vi mycket av, då vi valt en kyrka mitt ute bland alla åkrar.. jag hade en vision..en vision av all brun mark skulle bli vit och glänsa av solens strålar..min vision blev sann

:) <3

Vi gifte oss rättså sent, för att få mörkret att ge oss den varma romantiska stämningen, men ändå inte för sent för att missa se den fina vita miljön runtomkring..Perfekt..även där funderade många varför det var sent, men jag är hel nöjd.. Satt här om dagen och såg på the kardashians..så fel kan jag inte varit ute med bröllopsstil alltså..för de hade senare än mig (visserligen har de ju längre soltimmar mm:) och de hade svarta dukar, med vita detaljer till och vitlime blommor.. Jaha, hur var mitt bröllop? limegröna dukar, med svarta detaljer och även lite vita samt limegröna detaljer och blommorna var vita och limegröna :) Var lite kul att se, eftersom många säkert tänkte man skulle ha vita dukar överallt för det var bröllop..well well.. det är väl inte bröllopets dag, det är väl vår dag? :P

Ja som sagt, det blev en bra dag..jag klarade mig från att spy (den dagen men inte dagarna framför eller efter:) och hade riktigt skojsigt.. Snart är det som sagt ett år sedan och sedan kommer dessutom alla hjärtans dag..såå man började ju fundera på lite saker.. Man har ju räääättså mycket begränsningar när man är föräldraledig och som sagt har två små barn, men nåt måste man ju komma på..å helt plötsligt flög idéer iväg..tom så långt att jag kom på 30års present (till nästa år) till maken..yes.. meen, nu ska man lyckas smida dessa planer i verk..inte heller det lättaste..å vad är ännu svårare..jo att inte avslöja dom till maken hehe..men hur ska det gå? när man kommer på nåt bra vill man ju gärna

berätta det för den personen man alltid berättar allt för hehe..iiiii :-)

Nej, nu vaknar 5månades lilla tjejen och vill mysa med mamma... och mamma måste bara mysa med henne, för den senaste 1,5 veckan har hon fått vara pappas flicka då mamma varit sjuk och rädd att smitta..osch osch va svårt det varit att inte få hålla henne tätt intill och pussa på lilla huvudet när hon skiner upp så där sött eller sprattlar mysigt med fötterna..ååh..

Samma med den mindre stora tjejen på 2år och 5månader, som säger allt roligare saker varje dag (och testar mindre roliga gränser varje dag..också nåt man kan skratta åt om några år :P )

Shit va tiden flyger iväg alltså.. Jag är mamma till två små suuuupersöta goa tjejer som kallar MIG mamma

har en man i mitt liv

en man som nästa år fyller 30, vilket gör mig snart 30 (fyllde nyss 26 men men:)

ska snart fira 1års bröllopsdag..wow..

Visst gör den..? På söndag är redan vår andra dotter 5månader. Var det inte alldeles nyss hon låg i

magen? Samtidigt känns det som evigheter sedan. Minns det inte. Kan titta på denna hemska efterblivna klump till mage (kassa magmuskler efter min eeextrema mage som de flesta sett) och tänka "hur fasiken fick hon plats där inne??" har jag dessutom gått igenom det två ggr?? Många minnen kan flyga förbi nu förtiden.

Här om dagen gjorde jag spaghetti och köttfärsås och tittade på den tråkiga färglösa färsen när den bryndes i pannan och mindes som igår hur det var förra januari.. när jag gick förbi den pannan och fick springa iväg mot toa och spy av doften..haha.. kan skratta åt det nu, men det var verkligen inte skoj att må så illa i gravidteten..speciellt inte när man var mitt i flytt, sälja hus och sista bröllopsplaneringen..

För ja just det, för ett år sedan var det bara 3,5 veckor kvar till vårt bröllops skulle skapas..alla våra bröllopsminnen. mycket var nervöst inför dagen..hur skulle vädret bli var ju bland de största frågetecknena..februari är ju kanske inte en all för säker dag för fint väder...men vilken månad är det egentligen här i Sverige? :P Men jag ville ha min mysiga varma (med varma menar jag kärleken som värmer upp oss, från kylan utanför:) <3 kärleksfulla dag.. med tända ljus för att tända kärlekens

låga när mörkret och kylan var utanför..romantiskt tycker jag..å jag är ju hopplös romantiker.. Men men inte alla som såg det så.. vet inte hur många ggr mormor frågade mig vaaarför jag tog en sådan dag..vaaaad gör jag om vädret blir fult :) ja du mormor, vad hade jag gjort om det spöregnar och åskan på sommaren då? varit mulet och dystert som gav huvudvärk? änna värre problem ansåg jag ju då. på

vintern var man ändå förberedd på det kalla.. Men vi behövde inte oroa oss..nej då..dagen blev heeelt underbart perfekt. -18 C stod termometern på när vi vaknade den morgonen och brrr va nervösa vi

blev. Men andrenalinet höll uppe värmen..iaf på bruden som sprang runt i axelbandslösklänning och inget över.. :P Solen sken, träden stod stilla av vindlösheten och snön glittrade fint över alla landskap man såg..och ja, landskap såg vi mycket av, då vi valt en kyrka mitt ute bland alla åkrar.. jag hade en vision..en vision av all brun mark skulle bli vit och glänsa av solens strålar..min vision blev sann

:) <3

Vi gifte oss rättså sent, för att få mörkret att ge oss den varma romantiska stämningen, men ändå inte för sent för att missa se den fina vita miljön runtomkring..Perfekt..även där funderade många varför det var sent, men jag är hel nöjd.. Satt här om dagen och såg på the kardashians..så fel kan jag inte varit ute med bröllopsstil alltså..för de hade senare än mig (visserligen har de ju längre soltimmar mm:) och de hade svarta dukar, med vita detaljer till och vitlime blommor.. Jaha, hur var mitt bröllop? limegröna dukar, med svarta detaljer och även lite vita samt limegröna detaljer och blommorna var vita och limegröna :) Var lite kul att se, eftersom många säkert tänkte man skulle ha vita dukar överallt för det var bröllop..well well.. det är väl inte bröllopets dag, det är väl vår dag? :P

Ja som sagt, det blev en bra dag..jag klarade mig från att spy (den dagen men inte dagarna framför eller efter:) och hade riktigt skojsigt.. Snart är det som sagt ett år sedan och sedan kommer dessutom alla hjärtans dag..såå man började ju fundera på lite saker.. Man har ju räääättså mycket begränsningar när man är föräldraledig och som sagt har två små barn, men nåt måste man ju komma på..å helt plötsligt flög idéer iväg..tom så långt att jag kom på 30års present (till nästa år) till maken..yes.. meen, nu ska man lyckas smida dessa planer i verk..inte heller det lättaste..å vad är ännu svårare..jo att inte avslöja dom till maken hehe..men hur ska det gå? när man kommer på nåt bra vill man ju gärna

berätta det för den personen man alltid berättar allt för hehe..iiiii :-)

Nej, nu vaknar 5månades lilla tjejen och vill mysa med mamma... och mamma måste bara mysa med henne, för den senaste 1,5 veckan har hon fått vara pappas flicka då mamma varit sjuk och rädd att smitta..osch osch va svårt det varit att inte få hålla henne tätt intill och pussa på lilla huvudet när hon skiner upp så där sött eller sprattlar mysigt med fötterna..ååh..

Samma med den mindre stora tjejen på 2år och 5månader, som säger allt roligare saker varje dag (och testar mindre roliga gränser varje dag..också nåt man kan skratta åt om några år :P )

Shit va tiden flyger iväg alltså.. Jag är mamma till två små suuuupersöta goa tjejer som kallar MIG mamma

har en man i mitt liv

en man som nästa år fyller 30, vilket gör mig snart 30 (fyllde nyss 26 men men:)

ska snart fira 1års bröllopsdag..wow..

Japp, idag har vi bakat pepparkakor och Ja, idag har vi hängt upp julgardiner och burit upp allt julpynt (utom granen) från källaren för att fylla fönster och bänkar med.

Julskiva har även spelats.

Visst jag kan hålla med om att det kanske är lite tidigt, som såå många påpekar. Men allvarligt talat, vad gör det? Jag älskar jultiden. Det är varmt och mysigt med alla röda färger och julmusikens toner. Man blir varm inombords, trots den kanske isande kylan utanför.

Det är mer kärlek i luften på något vis :) Blir väl så när man kryper ihop i soffan under en filt tillsammans.

Jag anser iaf att det är synd att julen och julens pynt bara är uppe så kort tid. Jag tycker det är lite synd när det finns så mycket fint.

Tycker snarare att julkänslan försvinner strax efter jul. Då kommer nyår och allt annat att tänka på. Tex det jobbiga med att plocka ner allt julpynt. Sååå mycket tråkigare än att plocka upp det :-)

Så ja, i år kom julen upp lite tidigt..kanske känns ännu mer tidigt bara för vi har plusgrader och ingen snö, men det hindrar inte försäljarna som spelar julmusik och julpyntar runt om i landet. Man kan ju inte bli annat än sugen :)

och idag bakade vi dessutom pepparkakor första gången med barnen och då kände jag att jag ville få lite mer julkänsla ihop med det :)

Så om någon har problem med folk som tar upp julpynt nu (för jag är inte ensam :) Så se det såhär: Det kan inte finnas mycket allvarliga problem för dessa människor om de stör sig på lite julpynt :-) Det måste ju vara positivt :)

Tycker ändå att det ser inte hälften så konstigt ut att ha julpynt uppe här i Sverige en vecka innan advent, än att ha uppe julpynt i tex L.A med 20-30 plus och sol :P Det ser lite knasigt ut kan jag säga då jag var där i mitten av November för några år sedan och dom pyntade julen mer än vi gör :P

Hur var det för småbarnen att vara med och pynta i år då tro..Jo Hailey låg glatt och sprattlade på golvet, tills det helt plötsligt var jättelugnt och hon stensov..uttröttande att kika? :)

Savannah var helt till sig när hon kom ner och såg gardiner med tomtar på. Hon gick in i högvarv av upprepning och springande för att kolla överallt och påpeka det var konstiga tomtar och säga hohoho mm :)

Tisdag den 13e november 2012 är dagen då vår minsta dotter är 3månader....redan.. Ojoj hur snabbt kan tiden flyga? Samtidigt som det känns som att hon bara borde vara 1 månad, så känns det även som en evighet sedan vi låg på BB. Vilket alltså, idag är 3månader sedan. Tänka sig att idag låg man nysnittad x- antal kilo större med en ny liten person på sig, att lära känna. Allt var så spännande. Jag hade precis börjat ringa runt och berätta att vi fått en ännu en flicka till familjen :-)

Nu har vi bott tillsammans i 3 månader och vi flickor är självklart rätt starka individer och efter några år med oss blir nog pappsen det också :P

vad har hänt? Jo Hailey har de senaste veckorna sovit allt längre per natt. ofta mellan 7-10h, sedan äta lite och sedan sova 2-3h till. Perfekt :) Förra veckan blev dock lite ledsamheter då hon fick ta den första sprutan och den hanterade hon inte lika bra som storasyster. Hon blev mycket mer ledsen när själva stacket kom och osch vad det värkte i mamma och pappas hjärtan. Vi nästan började gråta med henne. Men efter liten stund i mammas famn och sedan nerlagd i en mysig overall i en mysig vagn så stensomnade hon och sov nästan bort hela dagen. dock märkte man av att bebisar kan vara på dåligt humör och vara sura. Den veckan var det inte lätt att få ett leende ifrån vår lilla docka..Nej icke. Men denna vecka har börjat allt bättre. Det jollras och det flinas för fullt. Speciellt efter en hellång sovande natt. Då är man jätteglad i vaggan :)

Nu hålls det på för fullt att försöka få lite familjekort, kanske något att sätta i tidningen, men det känns rääätt hopplöst ibland. Alltid någon som blinkar, gör nån grimars, har händerna i munnen eller fingrar mot näsa..puh..och leenden..ja de behöver man ju knappt inte räkna med hehe.

Det är heller inte det lättaste då Hailey spyr en hel del så man behöver få på kläderna en bra stund efter maten, men inte för nära nästa mål för då blir det ju sura miner av hunger..och sen nånstans i mitten ska sömnen passa in och samtidigt inte krocka med savannahs mat och sömn..puh..inte lättaste att få ihop ett familjekort man är nöjd med..man får ju heller inte glömma att vi vuxna gärna vill hinna göra ordning oss också..iii..

Snart är det jul och jag ser fram emot att börja spela julmusiken och få Savannah att dansa och sjunga med till den. Börja göra pepparkakor och se hur mycket som kommer i ugnen och hur mycket deg som hamnar i magen innan :) Hailey får glatt titta på bara. När man har två små tjejer i denna ålder, kan jag meddela att man såå gärna vill shoppa..men hepp..ska binda händerna..kaaanske en liten julklänning till bara..som de båda kan ha likadan..det är ju såå supersött :)

Helt otroligt nog så lyckades kameran faktiskt ta ett kort, när inte en, utan BÅDA log.. Historiskt ögonblick